Överlevnad vid cancersjukdom

Indikatorn visar relativ överlevnad efter 5 år hos patienter i åldrarna 20–89 med cancersjukdom. Justering har gjorts för variationer i åldersstrukturen mellan olika regioner.

Justering har gjorts för variationer i åldersstrukturen mellan olika regioner. Relativ överlevnad beräknas som kvoten mellan den observerade överlevnaden för cancerpatienterna och den förväntade överlevnaden hos den grupp av personer i den allmänna befolkning som patienterna tillhör. Fördelen med den här metoden är den inte förlitar sig på information om underliggande dödsorsak från dödsorsaksintygen. Vid beräkning av relativ överlevnad har Pohar Perme-metoden använts.

Var tredje person i Sverige drabbas någon gång av cancer. Sjukdomen är ungefär lika vanlig bland båda könen, men män och kvinnor drabbas av olika cancerformer.

I Sverige är prostatacancer den vanligaste cancerformen bland män och bland kvinnor är bröstcancer vanligast. Cancer drabbar ofta äldre personer, och cirka 60 procent av dem som drabbas av cancer är 65 år eller äldre. Personer i alla åldrar kan dock drabbas, även om sjukdomen är mycket ovanlig bland barn och ungdomar.

Högst överlevnad har patienter med prostatacancer, bröstcancer eller hudcancer som inte är malignt melanom. Generellt har överlevnaden utvecklats positivt för merparten av områdena inom
cancervården. Överlevnaden beräknas fortsätta öka på grund av ökad diagnostisering, förlängd överlevnad och befolkningsförändringar, framför allt av befolkningens storlek och åldersstruktur.

Överlevnad är ett kvalitetsmått på det totala omhändertagandet av cancerpatienter. När diagnosen är konstaterad bidrar alla delar i vårdkedjan till överlevnaden. Samtidigt är överlevnad ett trubbigt mått eftersom man inte alltid vet i vilken del av vårdkedjan som en effekt har uppstått. Relativ överlevnad beskriver patientgruppens överlevnad i förhållande till den förväntade överlevnaden för personer med samma ålder och kön som inte har diagnostiserats med cancer.

Relativ överlevnad beskriver överlevnaden hos cancerpatienter i procent av den förväntade överlevnaden om de inte haft cancer. Måttet visar alltså hur cancersjukdomen påverkar överlevnaden.

Uppgifterna om relativ överlevnad är baserade på data från Socialstyrelsens Cancerregister och Dödsorsaksregister. Den relativa överlevnaden beräknas med cohortanalys. För den senaste tidsperioden har periodananlys använts.

Värdet 100 innebär att överlevnaden är densamma som i befolkningen, medan värden under 100 betyder att överlevnaden är lägre hos personer med cancer än i befolkningen. Överlevnad i cancer påverkas bland annat av typ av cancer (cancerform), stadium vid diagnos, patientens kön, ålder och samsjuklighet.

Vid jämförelse av relativ överlevnad mellan olika cancersjukdomar bör hänsyn tas till att flera faktorer påverkar resultatet. Till exempel leder möjligheten till tidig upptäckt av cancer ofta till förlängd överlevnad.

Åldersstandardiseringen baseras på åldersfördelningen bland individer diagnosticerade med aktuell cancerform i Sverige den senast tillgängliga tidsperioden och används för att siffrorna ska vara jämförbara mellan grupper där åldersfördelningen skiljer sig åt.

Uppgifterna om antalet patienter med cancer har hämtats från Cancerregistret. Maligna tumörer samt de tumörformer med oklar malignitetspotential som specificeras i bilaga 1 till kodningsinstruktionen Kodning i Cancerregistret har inkluderats.

Relativ överlevnad är en metod för att beräkna överlevnaden efter en cancerdiagnos utifrån populationsbaserade cancerregisterdata. Vid beräkning av relativ överlevnad har Pohar Perme-metoden använts.

Måttet relativ överlevnad är kvoten mellan den observerade överlevnaden i gruppen som fått cancer och den förväntade överlevnaden i en jämförbar grupp från befolkningen med avseende på huvudsakliga faktorer som påverkar överlevnad (här: kön, ålder och tidsperiod). Åldersstandardiserade värden.