Målnivåer i riktlinjer från Socialstyrelsen

Här samlas de indikatorer i Vården i siffror som har målnivåer i riktlinjer från Socialstyrelsen.

Indikatorer som ingår i rapporten

1-årsöverlevnad vid lungcancer
3-årsöverlevnad vid lungcancer
Aktiv monitorering av prostatacancer med mycket låg risk
Akut öppnande av kranskärl inom rekommenderad tid vid större hjärtinfarkt
Akut öppnande av kranskärl vid större hjärtinfarkt
Antikoagulantia vid förmaksflimmer och riskfaktorer
Basbehandling vid hjärtsvikt
Blodfettssänkande behandling efter hjärtinfarkt
Blodsocker (HbA1c ≤ 70 mmol/mol) vid diabetes – primärvård
Blodsocker (HbA1c ≤ 70 mmol/mol) vid diabetes typ 1 – medicinklinik
Blodtryck < 140/85 mmHg vid diabetes – primärvård
Blodtryck < 140/85 mmHg vid diabetes typ 1 – medicinklinik
Brytpunktssamtal om övergång till palliativ vård
Direktinläggning på strokeenhet
Elbehandling vid svår depression
Fotundersökning vid diabetes – primärvård
Fotundersökning vid diabetes typ 1 – medicinklinik
Icke-rökare vid diabetes – primärvård
Icke-rökare vid diabetes typ 1 – medicinklinik
Kontaktsjuksköterska vid nydiagnosticerad prostatacancer
Kurativ behandling vid lokaliserad prostatacancer med hög risk
Läkemedel mot benskörhet efter fraktur
Multidisciplinär konferens vid lungcancer
Multidisciplinär konferens vid prostatacancer med hög risk
Multidisciplinär konferens vid tjocktarmscancer
Multidisciplinär konferens vid ändtarmscancer
Munhälsobedömning under sista levnadsveckan
Måluppfyllelse för LDL-kolesterol efter hjärtinfarkt
PET-DT inför behandling med kurativt syfte vid icke småcellig lungcancer
Rökstopp efter stroke
Smärtskattning under sista levnadsveckan
Tid till trombolys vid stroke
Tidig diagnos vid reumatoid artrit
Tillgodosedda behov av hjälp och stöd efter stroke
Uppföljningsbesök efter start av läkemedelsbehandling vid reumatoid artrit
Vidbehovsordination av opioider mot smärta
Vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel
Vård på strokeenhet
Ögonbottenundersökning vid diabetes – primärvård
Ögonbottenundersökning vid diabetes typ 1 – medicinklinik
Överlevnad 30 dagar efter akut operation av tjocktarmscancer
Överlevnad 30 dagar efter operation av ändtarmscancer
Överlevnad 30 dagar efter planerad operation av tjocktarmscancer
Överlevnad vid bröstcancer
Överlevnad vid tjocktarmscancer
Överlevnad vid ändtarmscancer

Indikatorer med målnivåer i riktlinjer

Denna rapport innehåller indikatorer publicerade i Vården i siffror som har målnivåer från Socialstyrelsens riktlinjer.

De av Socialstyrelsens riktlinjer som har fått målnivåer är astma och KOL, bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancer, diabetesvård, hjärtsjukvård, MS och Parkinsons sjukdom, palliativ vård, rörelseorganens sjukdomar,
strokesjukvård, ångest och depression.

Indikatorerna som Socialstyrelsen satt målnivåer för, är i olika utsträckning publicerade i Vården i siffror. Inom områdena cancer, diabetes, hjärtsjukvård och stroke finns flertalet indikatorer med målnivåer i Vården i siffror. Men många målsatta indikatorer för rörelseorganen, samt bröst-cancer och kolon- och rektal-cancer är inte publicerade i Vården i siffror. För Astma/KOL och MS/Parkinson är inga målsatta indikatorer publicerade i Vården i siffror.

Socialstyrelsen fastställer målnivåer för indikatorer i nationella riktlinjer som hälso- och sjukvården bör sträva efter i behandlingen av personer med kroniska eller långvariga sjukdomar. Målnivåerna ska ge landstingen tydliga och mätbara mål att arbeta mot. De kan användas för uppföljning och utvärdering på nationell nivå, men även för uppföljning på regional och lokal nivå. Målnivåerna kan dessutom användas i styrning och ledning.

En målnivå anger hur stor andel av en viss patientgrupp som bör få en viss behandling eller åtgärd, exempelvis en läkemedelsbehandling. Målnivåer gäller övergripande för en hel patientgrupp och bör inte förväxlas med behandlingsmål för den enskilda patientens hälsa, till exempel BMI eller blodtryck.

I Socialstyrelsens utvärderingar av följsamheten till nationella riktlinjer följer de bland annat upp hur hälso- och sjukvården presterar och ligger till i förhållande till målnivåerna. Målnivåerna utgår alltid från en indikator som i sin tur baseras på en rekommendation i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Socialstyrelsen har utvecklat en modell för att ta fram målnivåer som beskrivs i detalj i rapporten Målnivåer för diabetesvård.

Modellen går igenom flera olika steg där den inledande fasen handlar om att välja och utveckla indikatorer. Då samlar Socialstyrelsen in uppgifter från berörda register och tar tillsammans med en expertgrupp fram förslag på målnivåer. Därefter ger sakkunniga från berörda professioner, patientorganisationer och huvudmän synpunkter på förslagen. Förslagen går också ut på remiss till landstingen innan de slutligen fastställs. Målnivåerna ses sedan över regelbundet och justeras vid behov.

De områden som Socialstyrelsen har satt målnivåer för i april 2018 är:
1) bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancer
2) diabetesvård
3) hjärtsjukvård
4) lungcancer
5) rörelseorganens sjukdomar
6) strokesjukvård
7) palliativ vård
8) vård vid ångest och depression
9) astma och KOL (inga målsatta indikatorer i Vården i siffror)
10) MS/Parkinsons sjukdom (inga målsatta indikatorer i Vården i siffror)

Indikatorer med mål i Vården i siffror

Nedan finns listor på de indikatorer som Socialstyrelsen har satt målvärden för, som är publicerade i Vården i siffror. Vissa målsatta indikatorer för Rörelseorganen finns inte med då målvärdena är relativa enheternas egna resultat, vilket Vården i siffror inte stödjer visning av.

Bröstcancer:
a) Överlevnad vid bröstcancer - 88 procent

Prostatacancer:
a) Multidisciplinär konferens inför behandling av prostatacancer med hög risk - 100 procent.
b) Erbjudande om namngiven kontaktsjuksköterska - 100 procent
c) Aktiv monitorering av prostatacancer med mycket låg risk - 95 procent
d) Kurativt syftande behandling vid lokaliserad prostatacancer med hög risk - 60 procent inom tre år

Tjocktarmscancer:
a) Överlevnad vid tjocktarmscancer - 67 procent
b) Multidisciplinär konferens inför behandlingsstart - 100 procent
c) Överlevnad 30 dagar efter akut operation - 96 procent
d) Överlevnad 30 dagar efter planerad operation - 99 procent

Ändtarmscancer
b) Överlevnad vid ändtarmscancer - 67 procent
b) Multidisciplinär konferens inför behandlingsstart - 100 procent
d) Överlevnad 30 dagar efter operation - 99 procent

Diabetesvård
a) HbA1c >70 mmol/mol typ 1-diabetes - 20 procent
b) HbA1c >70 mmol/mol typ 2-diabetes - 10 procent
c) Blodtryck < 140/85 mmHg typ 1-diabetes - 90 procent
d) Blodtryck < 140/85 mmHg typ 2-diabetes - 65 procent
e) Fotundersökning typ 1-diabetes - 99 procent
f) Fotundersökning typ 2-diabetes - 99 procent
g) Ögonbottenundersökning typ 1 diabetes - 98 procent
h) Ögonbottenundersökning typ 2-diabetes - 96 procent
i) Icke-rökare bland personer med typ 1-diabetes - 95 procent
j) Icke-rökare bland personer med typ 2-diabetes - 95 procent

Hjärtsjukvård
a) Reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt, patienter yngre än 80 år - 85 procent
b) Reperfusionsbehandling inom målsatt tid vid ST-höjningsinfarkt, patienter yngre än 80 år - 90 procent
c) Statinbehandling efter hjärtinfarkt - 90 procent
d) Måluppfyllelse för LDL-kolesterol efter hjärtinfarkt - 60 procent
e) Fysisk träning efter hjärtinfarkt inom hjärtrehabi-litering - 60 procent
f) Antikoagulantia vid förmaksflimmer och riskfaktor för stroke - 80 procent
g) Basbehandling vid hjärtsvikt - 65 procent

Lungcancervård:
a) Ettårsöverlevnad efter lungcancerdiagnos - 47 procent
b) Treårsöverlevnad efter lungcancerdiagnos - 24 procent
c) Bedömning vid multidisciplinär konferens - 74 procent
d) Användning av PET-DT inför kurativt syftande behandling - 82 procent

Rörelseorganens sjukdomar:
a) Behandling med benspecifika läkemedel efter fragilitetsfraktur - 30 procent
b) Uppföljningsbesök efter start av läkemedelsbehandling vid reumatoid artrit - 80 procent
c) Tidig diagnos av reumatoid artrit - 50 procent

Strokevård:
a) Mediantid till trombolys - 40 minuter
b) Vård på strokeenhet - 90 procent
c) Direktinläggning på strokeenhet - 90 procent
d) Rökstopp, 3 månader efter stroke - 80 procent
e) Helt tillgodosett behov av stöd och hjälp 3 månader efter utskrivning - 75 procent

Palliativ vård:
a) Munhälsobedömning under sista levnadsveckan - 90 procent
b) Smärtskattning under sista levnadsveckan - 100 procent
c) Vid behovsordination av opioid mot smärta under sista levnadsveckan - 98 procent
d) Vid behovsordination av ångestdämpande läkemedel under sista levnadsveckan - 98 procent
e) Brytpunktssamtal - 98 procent

Vård vid depression och ångestsyndrom
a) Elbehandling vid svår depression - 40 procent

Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancer

Kap 1.

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård innehåller rekommendationer om prevention, diagnostik, kirurgi, strål- och läkemedelsbehandling samt omvårdnad och rehabilitering. De vänder sig till beslutsfattare och profession inom området.

Bröstcancer


Målvärde

Procent
  
Riket 89.7%

Diabetesvård

Kap 2.

Nationella riktlinjer för diabetesvård innehåller rekommendationer om riktad screening, prevention och levnadsvanor, glukoskontroll, hjärt-kärlsjukdom, omvårdnad, diabeteskomplikationer samt diabetes och graviditet. De vänder sig till beslutsfattare och profession inom området.

Diabetes Primärvård


Målvärde

Hjärtsjukvård

Kap 3.

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård innehåller rekommendationer om diagnostik, behandling och rehabilitering inom områdena kranskärlssjukdom, klaffsjukdom, arytmi, hjärtsvikt samt genetisk hjärt-kärlsjukdom och medfödda hjärtfel. De vänder sig till beslutsfattare och profession inom området.

Hjärtsjukvård


Målvärde

Lungcancer

Kap 4.

Nationella riktlinjer för lungcancervård innehåller rekommendationer om diagnostik, kirurgi, strålbehandling, läkemedelsbehandling, omvårdnad och palliation. De vänder sig till beslutsfattare och profession inom området.

Lungcancervård


Målvärde

Rörelseorganens sjukdomar

Kap 5.

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar innehåller rekommendationer om osteoporos, artros och inflammatoriska reumatiska sjukdomar. Riktlinjerna vänder sig till beslutsfattare och profession.

Flera av målnivåerna för rörelseorganens sjukdomar är utformade som procentuella förbättringar från tidigare egna resultat, istället för absoluta värden, vilket försvårar visning av målvärdena i Vården i siffror. Därför kan målvärdena i bland se ut som att de är satta till noll i Vården i siffror. En användare får istället utgå från sina egna resultat och jämföra dem med Socialstyrelsens satta målnivåer.

Riktlinjer

Målnivåer

Rörelseorganens sjukdomar


Målvärde

Strokesjukvård

Kap 6.

Nationella riktlinjer för strokesjukvård innehåller rekommendationer om prevention, diagnostik, behandling och rehabilitering. Fyra rekommendationer uppdaterades år 2014. Riktlinjerna vänder sig till beslutsfattare och profession inom området.

Strokesjukvård


Målvärde

Palliativ vård

Kap 7.

Varje år avlider mellan 90 000 och 100 000 personer i Sverige, och de flesta behöver palliativ vård före döden. Tillgången till vård i livets slutskede är dock ojämlik över landet. Därför har Socialstyrelsen tagit fram ett nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede.

Palliativ vård


Målvärde

Vård vid depression och ångestsyndrom

Kap 8.

Socialstyrelsen har tagit fram nationella målnivåer för vård vid depression och ångestsyndrom. Syftet är att följa upp landstingens och regionernas arbete med att nå de fastställda målnivåerna och göra eventuella justeringar om resultatet visar att de ligger för högt eller för lågt i förhållande till önskvärd nivå.

Vård vid depression och ångestsyndrom


Målvärde

Procent

Astma och KOL

Kap 9.

För astma och KOL finns inga av de målsatta indikatorerna i Vården i siffror.

De nationella riktlinjerna innehåller rekommendationer för vård vid astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Rekommendationerna gäller alla åldersgrupper inom diagnostik och utredning, läkemedelsrelaterad behandling, omvårdnad och rehabilitering samt symtombedömning och uppföljning. De vänder sig till beslutsfattare och profession.

MS och Parkinsons sjukdom

Kap 10.

För MS och Parkinsons sjukdom finns inga av de målsatta indikatorerna i Vården i siffror.

Nationella riktlinjer för MS och Parkinsons sjukdom innehåller rekommendationer om diagnostik, behandling av grundsjukdomen, symtomatisk behandling, kontinuerlig uppföljning och rehabilitering. De vänder sig till beslutsfattare och profession inom området.