Tänk på att...

Vården i siffror är under utveckling och är ännu inte optimerad för mobiler. Besök gärna Vården i siffror från en surfplatta eller dator.

Vården i siffror har för närvarande problem med att hämta cancerindikatorer från INCA - arbete pågår med att åtgärda detta

Kontrollpanel

Inställningar

Alla landsting + Riket

Mina enhetslistor

  • !

Hjärtsjukvård

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste orsaken till död och en av de vanligaste orsakerna till invaliditet i Sverige.

Indikatorer som ingår i rapporten

Områdesrapport hjärtsjukvård

I denna rapport visas ett urval indikatorer om hjärtsjukvård, för de tre sjukdomsgrupperna akut hjärtinfarkt och annan kranskärlssjukdom, hjärtsvikt och hjärtrytmsrubbningar.

Det finns kvalitetsregister för alla, men tillgången på kvalitetsdata varierar. Alla tre sjukdomstillstånden ingår i Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling vid hjärtsjukdom. Den senaste uppföljningen kom 2015 och nås här.

Urvalet av indikatorer i rapporten är beroende av tillgången på data i Vården i Siffror. Fler indikatorer kan tillkomma under 2017, vilket kan göra att även rapportens urval förändras. Ambitionen är att visa indikatorer och mått som speglar sjukdomsförekomst, vård och behandling i akutskedet och preventiv behandling efter sjukdom. Mått på hälsoutfall för patienten, processmått och kostnadsmått ingår.

Även förekomst av riskfaktorer i befolkningen borde ingå i uppföljningen. Vi saknar registerdata om förekomst och behandling av riskfaktorer i befolkningen, men en av fem svenskar bedöms ha högt blodtryck, som är en av de största riskfaktorerna för förtida död i hjärt-kärlsjukdom. Under den senaste tioårsperioden har rökningen minskat i befolkningen, medan just högt blodtryck och även övervikt och fetma har ökat. Läs vidare om bland annat högt blodtryck i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport 2016.

I rapportens inledning beskriver vi sjukdomsgrupperna, sjukdomsförekomst, datakällor och tillgång till indikatorer och anger några kvalitetsfrågor som nu är i fokus.

Överlevnad vid hjärtstopp på och utanför sjukhus

Kap 1.

Varje år drabbas cirka 10 000 personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus.

Plötsligt hjärtstopp innebär att hjärtats pumpförmåga av oväntad anledning upphör och den drabbade förlorar medvetande och är utan livstecken. Vid ett hjärtstopp ökar risken för död med 10 procent för varje minut som går innan behandling startar. Det är med andra ord av livsavgörande vikt att omgivningen snabbt sätter igång hjärt-lungräddning inklusive hjärtstartare (defibrillator).

Överlevnad vid hjärtstopp


Rikssnitt

Akut hjärtinfarkt och annan kranskärlssjukdom

Kap 2.

Kranskärlssjukdomar kallas även för ischemiska hjärtsjukdomar och manifesterar sig genom syrebrist i hjärtmuskeln.

Den vanligaste orsaken till syrebrist i hjärtat är att en förträngning i ett kärl har brustit och lett till en blodproppsbildning. Blodproppen kan helt eller delvis täppa till blodflödet till hjärtmuskeln. Om syrebristen i hjärtat kvarstår mer än 20-30 minuter börjar hjärtmuskeln förstöras och en hjärtinfarkt utvecklas.

Kranskärlsjukdom delas in i två grupper, akut och stabil kranskärlssjukdom. Till akut kranskärlssjukdom räknas akut hjärtinfarkt, instabil kärlkramp och plötslig hjärtdöd orsakad av oregelbunden hjärtrytm (arytmi) på grund av oförutsedd syrebrist i hjärtmuskeln. Instabil kärlkramp kan anses vara ett förstadium till hjärtinfarkt. Cirka 20-40 procent av patienterna med instabil kärlkramp utvecklar en hjärtinfarkt.

Stabil kranskärlssjukdom kallas även för stabil kärlkramp. Kärlkramp upplevs som bröstsmärtor och beror på minskat blodflöde till hjärtat, vilket leder till tillfällig syrebrist i hjärtat men ingen muskelskada. Vid symtom på kärlkramp är det viktigt med tidig diagnostik med kranskärlsröntgen och olika former av stresstester i syfte att kartlägga graden av sjukdomen. Ballongvidgning (PCI) och by pass kirurgi är behandlingar som syftar till att förbättra blodflödet till hjärtat och minskar risken för infarkt.

Uppgifter om antalet personer som har kranskärlssjukdom är osäkra, men akut hjärtinfarkt drabbar cirka 30 000 individer årligen, och är den vanligaste dödsorsaken bland hjärt-kärlsjukdomarna. Men antalet fall har minskat och överlevnaden efter infarkt ökat. Hjärtinfarkt med ST-höjning, stor hjärtinfarkt, är ett akut tillstånd som kräver snabb åtgärd. I första hand rekommenderas ballongvidgning, även kallad PCI. Totalt görs cirka 20 000 PCI-behandlingar per år, men där merparten avser planerad PCI, inte behandling vid stor infarkt.

Swedehearts kvalitetsindex för hjärtinfarktvård



Önskat värde: Högt
Enheter
2017
Stockholms län10
Västmanland10
Jönköpings län8,5
Örebro län8,5
Blekinge8
Gävleborg8
Kronoberg8
Sörmland8
Västerbotten8
Dalarna7,5
Skåne7,5
Uppsala län7,5
Västernorrland7,5
Västra Götaland7,5
Östergötland7,5
Kalmar län7
Norrbotten7
Värmland7
Jämtland Härjedalen6,5
Halland6
Gotland5
Index

Förekomst av akut hjärtinfarkt



Önskat värde: Lågt
Enheter
Senast Rapporterat Värde
Riket348
Antal per hundra tusen

hjärtkirurgi och PCI-BEHANDLING


Rikssnitt

Sekundärprevention


Målvärde

DÖDLIGHET Ischemisk hjärtsjukdom och hjärtinfarkt


Behandling vid akut hjärtinfarkt


Målvärde

Behandling och död vid hjärtsvikt

Kap 3.

Vid hjärtsvikt orkar hjärtat inte pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Hjärtsvikt är ofta kopplat till annan hjärtsjukdom, till exempel kärlkramp eller hjärtinfarkt.

De vanligaste symtomen är andfåddhet, trötthet och vätskeansamling i kroppen. Tillståndet utvecklas oftast gradvis och kan ha funnits länge innan tydliga symtom uppkommer. Det finns också tillstånd där hjärtsvikt uppkommer akut, som till exempel efter hjärtinfarkt. Utifrån svårighetsgraden kan hjärtsvikt delas in i fyra funktionsklasser, från hjärtsjukdom utan symtom till svår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet i vila eller vid minimal ansträngning.

Prognosen vid hjärtsvikt är allvarlig men har förbättrats avsevärt under senare år främst genom möjligheten att kombinera olika läkemedel, möjlighet till behandling med sviktpacemaker (CRT) och strukturerad poliklinisk uppföljning. Basbehandlingen vid hjärtsvikt utgörs av kombinationsbehandling med ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockerare, ARB tillsammans med betablockerare. Vid otillräcklig effekt kombineras basbehandlingen med tillägg av ytterligare läkemedel samt i vissa fall med behandling med medicintekniska produkter så som sviktpacemaker och hjärtpumpar.

Hjärtsvikt drabbar cirka två procent av befolkningen. Hos personer över 80 år är förekomsten cirka tio procent. I Sverige finns ungefär 250 000 personer med symtomgivande hjärtsvikt, många av dessa vårdas inom slutenvården vid upprepade tillfällen.

Hjärtsvikt


Målvärde

Behandling vid hjärtrytmrubbning

Kap 4.

Arytmier är en grupp hjärtsjukdomar som innebär rubbningar i hjärtats rytm. Det finns många olika typer av arytmier med varierande svårighetsgrad.

Vissa arytmier ger så svåra symtom att det har påverkan på det dagliga livet. Samtidigt finns det andra former av hjärtrytmsrubbningar som inte ger några märkbara symtom. Obehandlat kan svåra arytmier leda till hjärtstopp och död. En vanligt förekommande arytmi är förmaksflimmer. Förekomsten av förmaksflimmer ökar med stigande ålder samt vid annan hjärtsjukdom. Prevalensen i den vuxna befolkningen i Sverige uppskattas till cirka tre procent.

Förmaksflimmer medför en ökad risk för blodproppsbildning där stroke är den allvarligaste komplikationen. Vid förmaksflimmer och ökad risk för stroke rekommenderas därför behandling med antikoagulantia i förebyggande syfte mot stroke. Förmaksflimmer kan behandlas med läkemedel och elkonvertering (elstöt som ges under kontrollerade former) som syftar till att reglera hjärtats rytm.

Det finns även andra behandlingar vid arytmisjukdom, om ablation, insättning av ICD eller pacemaker. Årligen utförs närmare 7 000 nyinsättningar av pacemaker och över 50 000 personer lever nu med pacemaker insatt.

Behandling vid hjärtrytmrubbning


Målvärde

Rikssnitt

Antal per hundra tusen

Väntetider i planerad hjärtsjukvård

Kap 5.

VÄNTETIDER i planerad HJÄRTSJUKVÅRD


Rikssnitt

Kostnad per DRG-poäng

Kap 6.

Den nationella kostnadsredovisningen i sjukvården medger idag inte en beskrivning av hjärtsjukvårdens kostnader, som andel av sjukvårdens totala kostnader.

Däremot rapporterar många landsting och sjukhus nu till KPP-databasen (Kostnad Per Patient) vid SKL. Genom denna och den DRG-gruppering av vårdtillfällen som görs kan man beskriva kostnader per DRG-poäng för ett urval vårdtillfällen med hjärtsjukvårdsdiagnos. Flera sådana indikatorer redovisas här, per sjukhus.

Tillgång på kvalitetsdata och indikatorer för uppföljning

Både hälsodataregister vid Socialstyrelsen och kvalitetsregister har data om vården vid hjärtsjukdomar, men tillgången på kvalitetsdata för uppföljning och förbättring är ojämn.

För hjärtinfarkt är datatillgången god och det finns många etablerade indikatorer, både för vård i akutfasen och för sekundärprevention. Flera av indikatorerna i denna rapport rör hjärtinfarkt, där diagnostik och diagnosregistrering i patientregistret är av god kvalitet och kvalitetsregistret Swedeheart har god täckningsgrad. För annan kranskärlssjukdom finns främst indikatorer som utgår från åtgärden, PCI-behandling eller hjärtkirurgi, och de kvalitetsregister som finns för dessa. Diskussion pågår om att visa fler kvalitetsindikatorer från dessa register i Vården i Siffror.