Tänk på att...

Vården i siffror är under utveckling och är ännu inte optimerad för mobiler. Besök gärna Vården i siffror från en surfplatta eller dator.

Vården i siffror har för närvarande problem med att hämta cancerindikatorer från INCA - arbete pågår med att åtgärda detta

Kontrollpanel

Inställningar

Alla landsting + Riket

Mina enhetslistor

  • !

Graviditet och förlossning

Här presenteras en samlad bild av olika kvalitetsmått som rör graviditet och förlossning

Indikatorer som ingår i rapporten

Graviditet och förlossningsvård i fokus

Kap 1.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen har ingått en överenskommelse 2015-2019 för att förbättra förlossningsvården och annan vård som rör kvinnors hälsa. Överenskommelsen syftar till att skapa en mer tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård för kvinnor i Sverige.

Ett fokusområde i överenskommelsen är förlossningsvården samt den vård som rör gravida och nyförlösta kvinnor. Svensk förlossningsvård har hög standard, men det finns förbättringsområden. Under 2016 genomförde SKL en kartläggning av förlossningsvården och den vård som berör gravida. I denna studie identifierades ett flertal förbättringsområden:
• Förlossningsvården kan bli mer lyhörd för kvinnors behov och deras upplevelser av vården.
• Många kvinnor drabbas av förebyggbara bristningar, trots att kunskap om detta finns.
• Kompetensförsörjningen är en känd och påtaglig utmaning inom förlossningsvården, men den kräver också nya
angreppssätt.
• Kunskapsutvecklingen inom förlossningsvården skulle vinna på en ökad nationell samordning.
• Den ökande mängden data om förlossningsvården borde användas i högre utsträckning i det systematiska
kvalitetsarbetet.

Alla föräldrar ska kunna känna sig trygga före, under och efter graviditeten. Landstingen arbetar intensivt med att skapa en tryggare, säkrare och mer jämlik förlossningsvård. Fram till 2019 har landstingen fått utökade medel för att förbättra förlossningsvården och annan vård som rör gravida och nyförlösta. Det sker genom ett flertal olika förbättringsarbeten ute i landet. Här kan du läsa mer om några av de insatser som pågår.

Denna rapport har samma tematiska indelning som SKL:s kartläggning och syftar till att ge en överblick av kvalitetsindikatorer som anses vara viktiga för att förbättra graviditets- och förlossningsvården. Ett urval av indikatorer inom förlossningsvården presenteras. Ett flertal bakgrunds- och folkhälsoindikatorer är också med för att ge en uppfattning om länets förutsättningar. Urvalet av indikatorer är begränsat till de som visas på SKL:s webbplats i Vården i siffror.

Folkhälsofaktorer

Kap 2.

Folkhälsan i Sverige har generellt sett utvecklats positivt. Dock är vissa faktorer som utbildningsnivå, BMI (Body Mass Index, ett mått för att följa övervikt) och tobaksanvändning under graviditet viktiga att lyfta fram då de kan ha stor inverkan på både kvinnans och barnets hälsa.

Trots att den svenska folkhälsan generellt är bra i internationella jämförelser ökar vissa skillnader, framförallt mellan socioekonomiska grupper. Exempelvis tar utrikesfödda inte del av särskilda insatser under graviditeten i samma utsträckning som svenskfödda, även om antalet barnmorskebesök i snitt är ungefär desamma. Enligt uppgifter från Graviditetsregistret (i årsrapport för 2015) får en lägre andel utrikesfödda stöd vid psykisk ohälsa eller förlossningsrädsla och färre deltar i föräldrastöd i grupp under sin graviditet. Samtidigt ökar befolkningens genomsnittliga BMI och gravida kvinnor med högt BMI löper större risk för vissa komplikationer under graviditet och förlossning. Genomsnittsåldern för födande kvinnor har ökat och graviditet vid högre ålder är förknippat med ökade risker för bland annat missfall, för tidig födsel, havandeskapsförgiftning och dödföddhet.

Med en allt större kulturell och etnisk mångfald, samt andra befolkningsförändringar, är det viktigt att vården har ett individuellt fokus för att på bästa vis kunna ge blivande föräldrar förutsättningar att skapa hälsosamma val och för att få en bra upplevelse av sin graviditet och förlossning.

BMI vid inskrivning till mödrahälsovården



Önskat värde: Lågt
Enheter
Senast Rapporterat Värde
Riket25
BMI SDS enheter

Folkhälsa


Målvärde

Rikssnitt

Förlossningar

Kap 3.

För några år sedan var låg andelen kvinnor med allvarliga bristningar (grad 3–4) högre än övriga nordiska länder och bland de högsta inom OECD. Andelen har sjunkit dramatiskt och drygt hälften av landstingen/regionerna ligger på eller under målnivån 1,9 procent. Resultaten varierar mellan länen och även mellan olika kliniker.

I en rapport från Socialstyrelsen påvisar man även skillnader mellan socioekonomiska grupper och att kvinnor födda i Afrika oftare drabbas av bristningar. För att upptäcka allvarliga bristningar krävs ofta att den interna sfinktern undersöks. Andelen förlösta kvinnor som undersöks varierar mellan landstingen, och det är självklart viktigt att nyförlösta kvinnor får adekvat bedömning och undersökning så att eventuella skador faktiskt upptäcks. Läs mer om detta i Bristningsregistrets årsrapport.

Det finns också stora variationer mellan landstingen gällande kejsarsnittsfrekvenser, både för akuta och planerade. Forskning visar att frekvensen av akuta kejsarsnitt kan påverkas av olika faktorer som rör modern, bland annat kan en stor viktuppgång under graviditeten öka sannolikheten att förlösas via akut kejsarsnitt. Socialstyrelsen visar även att det finns ett samband mellan moderns utbildning och planerade kejsarsnitt. Kvinnor med lägre utbildningsnivå genomgår oftare planerade kejsarsnitt. Både akuta och elektiva kejsarsnitt kan ha en negativ inverkan på framtida graviditeter, då kvinnor förlösta via akuta snitt oftare utvecklar förlossningsrädsla (se nästa avsnitt om psykisk hälsa).

Förlossningar


Målvärde

Rikssnitt

Psykisk hälsa

Kap 4.

Allt fler kvinnor drabbas av psykisk ohälsa, och gravida kvinnor är inget undantag. Enligt en rapport från Socialstyrelsen drabbas var fjärde kvinna mellan 25 och 34 år av någon form av psykisk ohälsa som nedstämdhet eller oro. Studier visar att kvinnor med tidigare psykisk ohälsa har en större risk att utveckla detta under en graviditet.

Det är svårt att veta exakt hur många kvinnor som drabbas av psykisk ohälsa under graviditeten, men enligt en svensk studie skiljer sig inte andelen gravida kvinnor med psykisk ohälsa från motsvarande andel bland icke-gravida kvinnor i samma åldersgrupp. Depression är den vanligaste psykiska sjukdomen hos gravida kvinnor. Mellan 10 till 15 procent av alla gravida kvinnor drabbas av depression under eller efter förlossningen. Läs mer hos Socialstyrelsen.

Enligt Graviditetsregistrets årsrapport 2015, genomförde Östergötland och Dalarna regelbunden screening av gravida kvinnor för depression med hjälp av Edinburgh Depression Scale (EDS). I följande landsting använde några mottagningar EDS: Jämtland, Jönköping, Kalmar, Västra Götaland och Stockholm. I resterande landsting genomfördes ingen screening med EDS.

Andelen kejsarsnitt i Sverige har ökat över tid, och ökningen gäller både akuta och planerade kejsarsnitt. Det finns flera orsaker till att kvinnor vill förlösas med kejsarsnitt. En vanlig orsak är tidigare negativa förlossningsupplevelser som skapat en rädsla inför nästa födsel. Studier visar även att kvinnor i större utsträckning drabbas av förlossningsrädsla inför kommande graviditeter om de blivit förlösta med akut kejsarsnitt. Enligt denna avhandling är den födande kvinnans upplevelse viktig för framtida graviditeter. En negativ förlossningsupplevelse kan således leda till att kvinnan i framtiden blir rädd för att bli gravid och genomgå en förlossning.

Nyfödda

Kap 5.

Svensk BB-vård och neonatalvård har en hög medicinsk standard. Den neonatala dödligheten i Sverige är bland de lägsta i världen enligt WHO. Men självklart finns det vissa förbättringsområden.

Bland annat visar en rapport från Socialstyrelsen att det finns ett starkt statistiskt samband mellan perinatal (tiden närmast före, under och efter förlossningen) dödlighet och utbildningsnivå. Skillnaderna kan bero på olika levnadsvanor mellan högutbildade och lågutbildade kvinnor. Samma studie visar även att barn födda av utlandsfödda kvinnor från afrikanska länder söder om Sahara, löper större risk att födas med låga Apgarpoäng, en skattning av nyfödda som görs direkt efter födseln.

En betydande andel nyfödda vårdas en tid på neonatalvårdsavdelning. Andelen varierar påtagligt mellan landstingen, men uppgår för 2016 i riket till drygt 3 procent, enligt uppgifter från SNQ, Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister. En kvalitetsindikator för neonatalvård som visas här belyser förekomsten av vårdrelaterade infektioner hos barn inlagda på neonatal vårdavdelning.

Nyfödda


Rikssnitt

Antal per tusen

Kostnader för förlossning

Kap 6.

Det föds över 100 000 barn varje år på sjukhus i Sverige, vilket gör förlossning till en av de vanligaste orsakerna till inskrivning på sjukhus.

Uppgifter om kostnader för förlossningar finns främst i den nationella KPP-databasen vid Sverige Kommuner och Landsting, dels för kejsarsnitt, dels för vaginal förlossning. Även uppgifter om medelvårdtid vid förlossning är av relevans. Andra viktiga indikatorer, både för kostnader och kvalitet, är även förekomsten av återinläggningar, infektioner och bristningar. Kostnadsuppgifter för dessa oönskade händelser finns i nuläget inte i Vården i siffror.

Kostnader förlossning (Data finns enbart för sjukhus)


Rikssnitt