Tänk på att...

Vården i siffror är under utveckling och är ännu inte optimerad för mobiler. Besök gärna Vården i siffror från en surfplatta eller dator.

Vården i siffror har för närvarande problem med att hämta cancerindikatorer från INCA - arbete pågår med att åtgärda detta

Kontrollpanel

Inställningar

Alla landsting + Riket

Mina enhetslistor

  • !

Patientsäkerhet

Patientsäkerhet betyder att skydda patienter från att skadas när de får vård. I Sverige är vården säkrare än i det flesta andra länder, men ändå är skador fortfarande ett stort problem.

Indikatorer som ingår i rapporten

Patientsäkerhet

Vårdskador har minskat över tid, men det finns stort utvecklingspotential.

Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) definierar vårdskada som lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom, samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Patientsäkerhet är ett grundläggande krav och handlar om kvalitet på den vård som bedrivs men är svår att mäta. Det handlar inte bara om vårdskador utan är mer komplext. Dock finns vårdskadetyper som förekommer oftare än andra. Dessa mäts via olika metoder för att ge vården ett stöd i patientsäkerhetsarbetet. Ofta är det brister i organisationen som är orsaken till att patienter skadas. Det kan handla om brister i rutiner, teknik, kommunikation och information. Exempel på vanliga vårdskador är vårdrelaterade infektioner, fallskador, trycksår, blåsöverfyllnad och avvikelser kring läkemedelsordinationer.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) administrerar ett flertal olika mätningar inom patientsäkerhet, bland annat finns markörbaserad journalgranskning (MJG). Det är en svensk anpassning av metoden Global Trigger Tool (GTT) som i ett internationellt perspektiv används i ökad omfattning. MJG baseras på att man vid journalgranskning, tidigast 30 dagar efter att patienten avslutat ett slutenvårdstillfälle, identifierar journaluppgifter (markörer) som kan indikera en skada och därefter bedömer man om den var undvikbar, det vill säga en vårdskada. Registrering i SKL:s databas påbörjades 2012 och i december 2017 fanns över 75 000 granskade vårdtillfällen, vilket gör databasen till världens största med avseende på registrerade vårdskador.

SKL administrerar även nationella mätningar av vårdrelaterade infektioner, trycksår och följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Mätningarna görs genom punktprevalensmätning (PPM), vilket innebär mätning av förekomst (prevalens) vid en bestämd tidpunkt. Vid mätningen av vårdrelaterade infektioner och trycksår ska samtliga inneliggande patienter observeras. Personalen som genomför mätningen fyller i formulär för varje inneliggande patient som vill/kan delta.

Socialstyrelsen har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt tio andra myndigheter och organisationer tagit fram en webbplats med ett samlat stöd för patientsäkerhet.

Skada och vårdskada

Kap 1.

Alla skador som uppstår inom vården går inte att undvika. Det är undvikbarheten som avgör om en skada är en vårdskada eller inte.

I den markörbaserade journalgranskningen (MJG) som genomförs på akutsjukhus runt om i landet, gör varje granskningsteam en bedömning om skadan var undvikbar, sannolikt undvikbar, sannolikt icke undvikbar eller icke undvikbar. Om en skada bedöms som undvikbar eller sannolikt undvikbar, räknas den som en vårdskada.

Skador och vårdskador kan delas upp i många olika grupper. Exempel på skadeområdena som är vanliga och uppmärksammas genom nationella mätningar är vårdrelaterade infektioner, trycksår, kirurgiska skador, blåsöverfyllnad, läkemedelsrelaterade skador och fallskador.

Skador i vården


Rikssnitt

Vårdrelaterade infektioner

Kap 2.

En vårdrelaterad infektion (VRI) är en infektion som patienten förvärvat under en sjukhusvistelse. Många infektioner är undvikbara och klassificeras därför som vårdskador.

VRI är den vanligaste förekommande vårdskadan och skapar stort lidande hos patienter, en kraftigt ökad belastning på sjukvården och genererar stora ekonomiska kostnader för samhället. Cirka en tredje del av alla vårdskador är VRI. I en rapport framtagen av SKL framgår att drygt 65 000 patienter årligen drabbas av en VRI vilket innebär en förlängd sjukhusvistelse från i snitt 6,3 dagar till 16,6 dagar och en ungefärlig kostnad på 3 miljarder kronor per år. (Referens: VRI rapport). Ett flertal arbeten bedrivis nationellt för att minska förekomsten av VRI. Under 2014 tog SKL, i samarbete med 16 landsting, fram en handbok för framgångsfaktorer för att förebygga VRI (Referens: Vårdrelaterade infektioner - framgångsfaktorer som förebygger). Flera landsting har även handlingsprogram för att minska förekomsten av VRI. Andelen patienter som drabbas av VRI har minskat något de senaste åren. I MJG har vi sett en viss minskning och i PPM en minskning inom vissa områden.

Vårdrelaterade infektioner


Rikssnitt

Klädregler och hygienrutiner

Kap 3.

Följsamhet till basala hygienrutiner är en av de viktigaste åtgärderna för att förebygga smittspridning.

I SKL:s regi genomförs en gång per år nationella punktprevalens mätningar av personalens följsamhet till olika hygienrutiner och klädregler. Mätningarna baseras på ”Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg” (SOSFS 2015:10) (Referens: Basal hygien i vård och omsorg). Varje person observeras med avseende på fyra grundläggande hygienrutiner och fyra grundläggande klädregler.
De fyra delarna av hygienrutinerna är: desinfektion av händerna före och efter patientnära arbete; korrekt användning av handskar; och korrekt användning av engångsförkläde av plast eller skyddsrock.

För att korrekt följa basala klädregler ska: arbetskläderna ha korta ärmar och bytas dagligen; händer ska vara fria från ringar, klockor, armband, bandage och stödskenor; naglar ska vara kortklippta och fria från nagellack och konstgjorda material; och håret ska vara kort eller uppsatt.

Klädregler och hygienrutiner


Rikssnitt

Antibiotikaanvändning

Kap 4.

Det finns ett tydligt samband mellan ett lands antibiotikaanvändning och andelen resistenta bakterietyper. Med allt högre antibiotikaanvändning riskerar vi att hamna i en situation där patienter med allvarliga infektioner inte längre kan få effektiv behandling.

Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) har angett 250 expedierade recept per 1 000 invånare och år som ett långsiktigt mål. Luftvägsinfektioner står för drygt 60 procent, urinvägsinfektioner för 20 procent och hud- och mjukdelsinfektioner för 15 procent av alla antibiotikarecept, och distriktsläkare förskriver 60 procent av alla antibiotikarecept i öppenvården i Sverige. Med de förutsättningarna skulle cirka 250 recept per 1 000 invånare och år täcka det medicinska behovet av antibiotika, enligt dagens riktlinjer. Strama betonar i beskrivningen av indikatorn att detta mål kan vara en måttstock på länsnivå men att det inte är användbart kopplat till vårdenhet eller motsvarande.

Antibiotikabehandling i öppen vård


Rikssnitt

Antal per tusen

Trycksår i sluten vård

Kap 5.

Trycksår är en skada i huden eller underliggande vävnad som är orsakad av tryck eller när huden förskjuts. Hudskadan uppstår ofta hos personer som är sängliggande eller förblir sittandes i samma position under längre perioder.

Trycksår skapar stort lidande hos patienter, kräver mycket personalkrävande behandling och är dyrbar för sjukvården. Det finns fyra olika kategorier av trycksår. Kategori ett är en rodnad av huden och kategori fyra är ett djupt öppet sår. Trycksår kan förebyggas med många olika åtgärder som t.ex. tryckavlastande madrass, hälavlastning, vändschema och ett riskbedömningsinstrument som kan användas av vårdpersonalen för att avgöra om patienten löper särskild stor risk att utveckla trycksår. Trycksår är en av de vanligaste förekommande vårdskadorna och ett flertal nationella och regionala arbeten pågår för att minska andelen patienter som drabbas av trycksår. Trots ökat nationellt fokus har inte trycksårsprevalensen minskat senaste åren. Det finns stora variationer mellan landstingens förekomst av trycksår, vilket tyder på att det finns stor potential och möjligheter att förbättra och minska andelen trycksår i svensk sjukvård. Riskbedömning i samband med inläggning är en viktig faktor.

Trycksår


Rikssnitt

Överfylld urinblåsa

Kap 6.

Blåsöverfyllnad är en av de vanligaste vårdskadorna och kan skapa bestående skada på patientens blåsmuskler. Vid en permanent skada finns ingen medicinsk eller kirurgisk åtgärd för att återställa urinblåsans funktion.

Definitionen av en överfylld urinblåsa, blåsöverfyllnad, är en fyllnad av urinblåsan ≥ 500 ml vid minst två tillfällen under vårdtiden eller ett tillfälle med ≥ 1000 ml. Blåsöverfyllnad är vanligt förekommande i samband med sjukhusvård och kan uppstå t ex vid långvarigt sängläge, smärta, oro, opiatbehandling, diabetes, stroke, ryggbedövning, ryggmärgskompression (diskbråck, tumör) men också som resultat av kroniskt avflödeshinder såsom vid prostataförstoring. Det finns många olika faktorer som kan försämra patientens förmåga att tömma blåsan, det är därför viktigt att vårdpersonalen regelbundet övervakar urintömningsförmågan.

Överfylld urinblåsa


Rikssnitt

Vårdplatsbrist och återinskrivning

Kap 7.

Oplanerad återinskrivning

Måttet avser att belysa alltför tidig utskrivning från den slutna vården, alternativt utskrivning där uppföljning och fortsatt omhändertagande via den öppna vården eller socialtjänsten inte är tillräckligt samordnad.

Måttet avser att vara indikator för en sammanhållen vård och omsorg

Oplanerad återinskrivning


Rikssnitt

Utlokaliserade patienter

Landstingen rapporterar varje månad in resultat från verksamheternas mätningar av utlokaliserade patienter till en SKL databas.

Utlokaliserade patienter i somatisk slutenvård


Rikssnitt

Antal per hundra

Överbeläggningar

Landstingen rapporterar varje månad till SKL resultat från verksamheternas mätningar av överbeläggningar och disponibla vårdplatser. Resultat presenteras den 15:e varje månad efter att mätningen är genomförd.

SKL har i rapporten ”Ingen på sjukhus i onödan” sammanfattat resultaten från ett arbete som syftar till att på nationell nivå öka kunskaperna kring hur överbeläggningar och utlokaliseringar kan förebyggas, och hur patientsäkerhetsriskerna förknippade med dessa kan minskas (Referens: Ingen på sjukhus i onödan). Arbetet omfattar bland annat analyser av vårdplatsdata och ett antal intervjuer med personer med olika funktioner inom olika landsting. Det är ett ramverk i vilket ett antal förslag har samlats. Dessutom har ett antal arbetssätt valts ut och beskrivits med syfte att kunna fungera som verktyg i arbetet med att förebygga och hantera överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter.

Överbeläggningar i vården


Rikssnitt