Inställningar

-

Alla landsting + Riket

Mina enhetslistor

  • !

Färre förlossningsskador med nytt arbetssätt

På förlossningskliniken i Hudiksvall drabbas få kvinnor av bristningar i underlivet som påverkar ändtarmen (sfinkterskador) . Det är resultatet av ett förbättringsarbete där införande av metoden skonsam förlossning, respekt för varandras kompetens och korrekt användning av saxen har varit viktiga framgångsfaktorer.

Indikatorer som ingår i rapporten

Bristningar vid förlossning bland förstföderskor
Bristningar vid icke instrumentell förlossning
Patientrapporterad komplikationsfrihet 1 år efter operation för förlossningsbristning

Framgångsrikt förbättringsarbete

Kristina Holmsten, barnmorska och Zoltan Zavaczki, läkare har drivit ett förbättringsarbete på Hudiksvalls sjukhus förlossningsklinik och minskat antalet sfinkterskador

Med Finland som förebild

Kap 1.

År 2014 inledde förlossningskliniken på Hudiksvalls sjukhus ett arbete för att minska antalet bristningar vid förlossningar. Förebilden är Finland som har väldigt få sfinkterskador.

-Vi låg inte dåligt till men det fanns en potential att bli bättre så vi ville inte luta oss tillbaka. Genom ett stort projekt, där alla förlossningskliniker deltog (LÖF projektet), gavs det tillfälle att se över våra rutiner, säger Zoltan Zavaczki, läkare på förlossningskliniken på Hudiksvalls sjukhus. Ledningsgruppen gav oss mandat och stöd för arbetet.

Arbetet startade med en inventering om vilka metoder och handgrepp som barnmorskorna använde vid förlossningar. Det visade sig vara mycket olika, alla hade sin metod och alla tyckte att just den var den bästa.

-Man jobbade på sitt sätt men nu gavs tillfälle att fråga, hur kan vi lära av varandra? En framgångsfaktor var att Kristina Holmsten som är barnmorska med lång erfarenhet gick före och var tydlig med att även hon var öppen för att förändra sitt arbetssätt. Det fick andra att tänka att om hon kan så kan jag också ändra mig.

Nästa steg var att enas om en metod och införa den. Metoden skonsam förlossning infördes och som kallas success efter sina sju delar. Slow (Långsam födelse av huvud och axlar) Up (Barnet stöttas uppåt i förlossningskanalen) Close (Stötta tätt emot mellangården med handflatan) Communicate (God kommunikation med kvinnan) Evaluera (I värkpaus kontrollera mellangården) Support (Låt den mest villiga axeln födas först) Share (Dela erfarenheter med varandra).

Våga ta saxen

Kap 2.

Skonsam förlossning (success) var ett koncept som gav ett bra utgångsläge men Zoltan Zavaczki och Kristina Holmsten ville komplettera med ytterligare ett steg.

-Vi ville titta på vad Finland gör som har så få antal bristningar. Vi kontaktade barnmorska Tiina Pirhonen och obstetriker Jouko Pirhonen som utbildade våra barnmorskor och läkare och dessutom var med oss på kliniken under en hel månad , berättar Zoltan Zavaczki. Paret Pirhonen arbetar sedan flera år tillbaka med att hjälpa förlossningskliniker i flera nordiska länder att förebygga förlossningsrelaterade bäckenbottenskador.

En viktig lärdom av det finländska besöket var att våga ta saxen när det behövs och använda den på rätt sätt.

-Det är allmänt vedertaget att lägga ett klipp bara på fosterindikation. Vi använder oss även av indikationen hotande sfinkterruptur. Det är naturligtvis lite kontroversiellt och det tog tid för barnmorskorna att våga, de var rädda för att göra mer skada. Men när man lärt sig tekniken ger den stora fördelar. Det är bättre för kvinnan att få ett korrekt klipp istället för en sfinkterruptur.

Hela arbetsgruppen enig

Kap 3.

Hela arbetet har varit fokuserat på öppenhet, dialog och samarbete mellan barnmorska och läkare. Hela arbetsgruppen är enig om metoderna.

-Det är viktigt eftersom det inte finns plats för missförstånd. Vi kommunicerar mer med varandra nu och det finns en ömsesidig respekt för varandras kompetens.

Resultatet är mycket bra. Enligt socialstyrelsen hade 3,4% av vaginalfödslar sfinkterskador 2014. På Hudiksvalls sjukhus var siffran 0,55% år 2016.
-Vi är så oerhört glada och stolta!

Nu fortsätter arbetet. Målet är naturligtvis att upprätthålla de goda resultaten.
-Målet är att fortsatt vara under en procent, det är ett rimligt mål, säger Zoltan Zavaczki

Det görs genom kontinuerlig utvärdering varje månad med återkoppling till personalen.
Under 2017 har kliniken infört certifieringskrav för alla barnmorskor och läkare. De genomgår certifieringsprov varje år. Dessutom har kliniken börjat registrera mer i bristningsregistret.

-Under 2017 följer vi upp alla klipp för att få en bild. Registret är ett enastående verktyg för att fånga upp och följa upp kvinnor med klipp.
-Pengarna från SKL är en unik möjlighet för förlossningsvården i Sverige att förbättra sitt arbetssätt inom området förlossningsrelaterade bäckenbottenskador.

Slutligen, varför har ni lyckats så bra?

Kap 4.

-Vi har tagit del av andras goda erfarenheter och omsatt till vårt eget. Vi har inte uppfunnit hjulet utan plockat ihop bra pusselbitar till en metod och vi håller oss till metoden. En förutsättning för att göra det är att vara öppen, nyfiken och intresserad av hur det går för andra, sammanfattar Zoltan Zavaczki

Bristningar vid icke instrumentell förlossning



Önskat värde: Lågt
Enheter
Senast Rapporterat Värde
Riket1,8 %
Procent

Bristningar vid förlossning bland förstföderskor


Patientrapporterad komplikationsfrihet 1 år efter operation för förlossningsbristning