Cancersjukvård

Sedan registreringen av cancersjukdom började har insjuknandet i befolkningen ökat stadigt. I dag räknar man med att drygt 60 000 personer om året insjuknar i cancer. Och att minst var tredje person i Sverige kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid.

Indikatorer som ingår i rapporten

Förekomst

Kap 1.

Cancer är ett samlingsnamn för cirka 200 olika sjukdomar som kan drabba i princip alla organ i kroppen. Olika typer av cancer har väldigt olika prognos och det är viktigt att hitta tumören tidigt för att kunna bota den som drabbas.

Med modern behandling botas idag ungefär 71 procent av all cancer (data för 2009-2014). De vanligaste behandlingsformerna är operation, strålning och behandling med cancerläkemedel, så kallad cytostatika. Nya medicinska behandlingar, som t.ex. antikroppar och immunoterapi, gör det också möjligt att leva längre med cancersjukdom även om cancern har spridit sej till andra organ med så kallade metastaser. En viktig del för att kunna öka överlevnaden är arbetet med förebyggande åtgärder och att hitta tumören i tidigt skede.

Förekomst av cancer - kvinnor och män


Rikssnitt

Antal per hundra tusen

Förekomst av bröstcancer för kvinnor och prostatacancer för män


Rikssnitt

Antal per hundra tusen
  
Riket 199,4

Förekomst av cancer för kvinnor och män - flera cancerformer


Rikssnitt

Kontaktsjuksköterska

Kap 2.

En kontaktsjuksköterska är en för patienten viktig kontaktperson i sjukvården, som har ett övergripande ansvar för patienten och de närstående. Syftet med en kontaktsjuksköterska är att förbättra informationsflödet och kommunikationen mellan patienten och vårdenheten, att skapa tillgänglighet, kontinuitet och trygghet och att stärka patientens delaktighet i vården.

För patienter med en svår cancersjukdom, som ofta kan vara förenad med begränsad livslängd, är det mycket viktigt att lätt kunna få kontakt med den sjukvårdsenhet som har ansvaret för omhändertagandet. Här har kontaktsjuksköterskan en viktig roll. Kontaktsjuksköterskan kan utgöra patientens fasta vårdkontakt, har specialkunskap inom området och kan förmedla kontakten med ansvariga läkare och andra vårdinstanser. Kontaktsjuksköterskan ger psykosocialt stöd och råd och vägledning om symtomlindring samt säkerhetsställer patientens delaktighet och inflytande i vården. För patienten är kontaktsjuksköterskan en vän och rådgivare och en direkt väg vid behov av hjälp och stöd. En hög andel patienter som har en kontaktsjuksköterska är en indikator på god vårdkvalitet.

Enligt den nationella cancerstrategin ska alla cancerpatienter som så önskar erbjudas en fast vårdkontakt i form av en namngiven kontaktsjuksköterska eller motsvarande på den vårdande kliniken. Tillgång till en kontaktsjuksköterska har en hög prioritet även i nationella riktlinjer och Socialstyrelsen har satt målnivån att 100 procent av cancerpatienterna ska ha tillgång till en kontaktsjuksköterska.

Har namngiven kontaktsjuksköterska - för flera cancerformer


Målvärde

Rikssnitt

Multidisciplinär konferens

Kap 3.

Inför behandlingsbeslut genomförs en multidisciplinär konferens där specialister från flera discipliner deltar. Multidisciplinära konferenser har hög prioritet i de nationella riktlinjerna och lyfts fram i de nationella vårdprogrammen. I en multidisciplinär konferens deltar specialister från flera discipliner, exempelvis kirurg, onkolog, radiolog och patolog samt kontaktsjuksköterska.

Att göra en omfattande granskning av cancersjukdomen behövs för att man ska kunna optimera behandlingen. Därför har Socialstyrelsen satt som mål att alla patienter bör bedömas vid en multidisciplinär konferens både inför behandlingsstart och efter en operation.

En multidisciplinär konferens (MDK) är särskilt viktig när det är svårt att bedöma nyttan av en operation, strålbehandling eller läkemedelsbehandling och när flera behandlingar kan behöva kombineras. Behandlingsrekommendationen kommer då att vara ett resultat av diskussionen mellan alla deltagande specialister och inte beroende av en enskild specialist. En behandlingsdiskussion och rekommendation i en multidisciplinär konferens har ett brett underlag och bedöms vara till fördel för patienten och är därför en indikator på kvalitet.

Multidisciplinär konferens för flera cancerformer


Målvärde

Rikssnitt

Väntetider

Kap 4.

För patienterna innebär ofta en misstanke om cancer en stor oro. Det är därför viktigt med ett snabbt besked om diagnos, vilken behandling som planeras och när den kommer att påbörjas.

Under de senaste åren har särskilda satsningar genomförts för att förkorta väntetiderna inom cancersjukvården.

Under åren 2015 2018 har regeringen avsatt särskilda medel för att införa så kallade standardiserade vårdförlopp (SVF) inom cancersjukvården, en modell som tillämpats i Danmark och Norge och som lett till kortare väntetider. De standardiserade vårdförloppen beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras inom en viss cancerdiagnos, samt vilka tidsgränser som gäller dels för hela utredningsförloppet, dels för de olika utredningsstegen.

För tillfället har de olika kvalitetsregistren inom cancervården olika sätt att mäta tiden från misstanke om eller upptäckt av cancer fram till behandlingsstart. De olika indikatorerna redovisas nedan. Indikatorerna för olika tumörtyper är därför inte jämförbara med varandra. I och med införandet av standardiserade vårdförlopp pågår dock en ensning av kvalitetsregistrens mått, så att de ska bli mer jämförbara.

På nationell nivå följs ledtiderna i utredningsförloppen enligt SVF upp via en databas hos Sveriges Kommuner och Landsting. Landsting och regioner rapporterar in tidpunkten för när välgrundad misstanke om cancer uppstår och tidpunkten för start av första behandling. Uppgifterna redovisas på de regionala cancercentrumens gemensamma webbplats cancercentrum.se

Även Socialstyrelsen följer årligen upp ledtiderna i SVF. De hämtar uppgifter från kvalitetsregistren och sammanställer i en rapport.

Väntetider för prostatacancer


Målvärde

Väntetider till behandling - flera cancerformer


Målvärde

Rikssnitt

Överlevnad

Kap 5.

Överlevnad är ett av de övergripande kvalitetsmåtten på effekten av det totala omhändertagandet av cancerpatienten. När diagnosen är satt bidrar alla delar i vårdkedjan till överlevnaden. Samtidigt är överlevnad ett tämligen trubbigt mått, eftersom man inte alltid vet i vilken del av vårdkedjan som förbättringen har uppstått.

Vid jämförelse av relativ överlevnad mellan olika cancersjukdomar bör hänsyn tas till att flera faktorer påverkar resultatet, exempelvis att möjligheten till tidig upptäckt av cancersjukdomen ibland leder till förlängd överlevnad och att effekten av de tillgängliga behandlingarna varierar.

Överlevnad vid cancersjukdom – flera cancerformer


Överlevnad per tumörtyp - flera cancerformer


Målvärde

Rikssnitt

Procent
  
Riket 89,7 %
  
Riket 72,1 %
  
Riket 65,8 %

Överlevnad lungcancer


Målvärde

Procent