Programområdet hjärta-kärl formerar sig

Han tar sig an uppdraget med stor ödmjukhet.

Bertil Lindahl, Uppsalaprofessor i kardiologi

Ordförande i nationella programområdet för hjärt-kärlsjukdomar.

Underlätta för dem som gör jobbet

Kap 1.

Första mötet för gruppen blir i början av maj.

Det blir då vi lägger upp den första strategin. Uppdraget är ju omfattande och inte helt definierat. Så jag uppfattar att det till viss del är upp till oss själva att besluta vad vi ska gripa oss an, säger Bertil Lindahl

Vad är det första du vill göra?

– "Det allra första blir att inom gruppen få en gemensam bild av vad vi ska uppnå och göra, det tror jag är nummer ett. Jag ser också en del saker som vi inte ska göra. Vi ska inte ägna jättemycket tid åt att utreda en massa frågor. Det finns redan så mycket sammanställningar därute av hur det ser ut i landet och kunskapsunderlag både från Socialstyrelsen och internationella guidelines med mera. Vår uppgift ska vara underlätta för dem som verkligen gör jobbet, alltså de som jobbar därute på golvet. Det är min målsättning."

Vilken ställning tror du nationella programråd har i Vårdsverige?

– "Det tror jag man ska ha klart för sig att vi börjar med att inte ha nån ställning alls, utan det måste vi förtjäna. Den stora fördelen är att landstingen och regionerna har förbundit sig att satsa på det här. Kan vi få ett förtroende därute så innebär det att vi har mycket muskler. Så det blir svårt för den enskilda regionen att säga näää det här vill vi inte göra."

– "Det är kanske inte alltid lätt att ta till sig något som nån annan kommit på, och vi kan inte komma som nån central låda och säga att så här ska ni göra. Det är mycket pedagogik och psykologi att hantera om vi ska lyckas!"

Bertil Lindahl är ändå hoppfull.

– "Inom just hjärtsjukvården har vi gjort breda studier på nationell bas. Det finns en tradition av att samverka så vi har en bra grund att bygga på."

Identifiera och utjämna skillnader

Kap 2.

En av de första uppgifterna för rådet blir att identifiera områden där det råder stora regionala variationer.

– "Ska vi åstadkomma något som grupp är det viktigt att kunna visa på resultat relativt tidig, för oss själva, för våra uppdragsgivare och för vårdsverige. Då måste vi också kunna fokusera. Vi kommer inte att kunna vara i allting. Det gäller att inom hjärtsjukvården identifiera områden där vi ser dels att det är viktigt, dels det finns utrymme att förbättra samt att det finns stora regionala skillnader. Plocka lågt hängande frukter!"

Bertil Lindahl poängterar också vikten av tålamod.

– "Om det är nån som tror att det här kommer att revolutionera hjärtsjukvården till 2019, då tror man fel. Jag hoppas våra uppdragsgivare ger oss tid att få till förankringen och att om en tre till fem år blir det här en tung instans. För vi startar faktiskt från ingenting."

Öppenhet om resultat ser Bertil Lindahl som en framgångsfaktor för förbättring.

– "När vi började med att visa jämförelser öppet, då var det stora regionala skillnader på till exempel den akuta hjärtinfarktvården. Där kan man se att det har mer och mer slipats av. Där har öppenheten och låt mig kalla det den goda tävlingsinstinkten gett resultat. Ingen vill ju ge sina patienter sämre vård än nån annan."

Sluta röka och hälsosammare livsstil

Kap 3.

– "När det kommer till sekundärprevention så äger vi – läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter et cetera – inte frågan själva, utan det är ju patienterna. Där har vi mycket sämre verktyg. Det är ju lätt att säga att du måste sluta röka, men jag måste ju få patienten med mig."

Bertil Lindahl menar att sekundärprevention är ett exempel på en lågt hängande frukt i den bemärkelsen att där finns stora regionala variationer.

– "Då kan vi ställa frågan: Vad gör dom som lyckas riktigt bra? Och utifrån det, kan vi hjälpa andra att förbättra. Alla vet ju att det här är viktigt, det behöver vi inte säga en gång till. Men hur gör man då? Det kan vara en uppgift för programrådet, även om det inte behöver vara vi i gruppen som gör det utan man kan utse en grupp som får i uppgift att se över vilka som lyckas bra, både inom och utanför landet."

Uppdraget för alla programområden är ganska omfattande (se faktaruta). Bertil Lindahls inställning är klar:

– "Allt det vi ska göra ska vara med patientens bästa för ögonen. Och vi får inte vara en kravmaskin gentemot verksamheterna eller komma med orealistiska önskelistor. Då kommer ingenting att hända."

Fakta om uppdraget

Kap 4.

– leda och samordna kunskapsstyrningen inom aktuellt fält
– följa upp och analysera sitt område, göra behovsanalyser och GAP-analyser (till exempel identifiera när det saknas kunskapsstöd)
– bidra i arbetet med hur relevanta nationella kvalitetsregister utvecklas och används
– omvärldsbevaka
– ordnat införande/ordnad utfasning av läkemedel/behandlingar
– nivåstrukturering
– bidra i arbete med eventuella statliga satsningar

Ledamöter programområde hjärt- och kärlsjukdomar

Kap 5.

– Ola Dahlberg, processledare
– Magnus Hedström, överläkare och verksamhetschef Hjärtcentrum NUS
– Bertil Lindahl överläkare/professor hjärtsjukdomar, Akademiska sjukhuset (ordförande)
– Hans Persson, docent, överläkare, hjärtkliniken Danderyds sjukhus,
– Jan-Erik Karlsson överläkare vid medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov Jönköping,
– Fredrik Scherstén, specialist kardiologi med inriktning kranskärlsröntgen, sektionschef, Skånes universitetssjukhus,
– Martin Risenfors, överläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal