Hälso- och sjukvårdsrapporten 2018: Öppna jämförelser

Här finns indikatorerna från rapporten men med mer data

Indikatorer som ingår i rapporten

Hälso- och sjukvårdsrapporten 2018: Öppna jämförelser

Kap 1.

"Hälso- och sjukvårdsrapporten 2018: Öppna jämförelser" är en rapport som redovisar kvalitetsresultat för svensk hälso- och sjukvård.

Rapporten har publicerats av Sveriges Kommuner och Landsting, rapporten och mer information finns här.

Så gott som alla indikatorer som ingår i rapporten går att återfinna i Vården i siffror. I denna digitala återgivning återskapas alla områdesvisa indikatorset. Syftet med denna digitala spegling är att användaren själv lätt ska kunna hitta och arbeta vidare med sin data och få mer information om hur indikatorn är utformad, samt dess grundkälla.

I rapporten redovisas enbart senaste årsdata på landstingsnivå för män och kvinnor sammantaget, medan det i de flesta fall finns betydligt mer data tillgängligt i Vården i siffror. Det kan till exempel finnas data uppdelat per kön och för kortare och mer aktuella tidsperioder. I många fall finns också data för enheter under landstingen och regionerna som sjukhus, kliniker och vårdcentraler. I många fall finns det även tidsserier som kan användas för analysera utvecklingen, och det finns ofta konfidensintervall vilket ger en fingervisning om resultatens tillförlitlighet. Genom att klicka på den enskilda indikatortiteln kan användaren arbeta vidare med datan.

Indikatorseten är dock inte helt identiska som i rapporten, då vissa områden som återfinns i rapporten, inte återfinns i Vården i siffror. Detta gäller framförallt på områdena "Ekonomiska resultat, kostnader och produktivitet" och "Personal- och arbetsgivarfrågor". Detta då de indikatorer som ingår i dessa områden inte är direkta kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvården och därför inte publiceras på Vården i siffror. Data på dessa områden går dock att nå via andra statistiktjänster, länkar till dem anges i respektive avsnitt.

Sammanhållet vårdsystem - god och nära vård

Kap 2.

Nära vård är ett samlingsbegrepp för den omställning från dagens sjukhustunga vård som flera aktörer ser som nödvändig. En nära vård utförs på andra ställen än sjukhus och ska vara utformad efter befolkningens behov och förväntningar.

God och nära vård


Rikssnitt

Antal per tusen

Patientsäkerhet

Kap 3.

Patientsäkerhet betyder att skydda patienter från att skadas när de får vård. I Sverige är vården säkrare än i det flesta andra länder, men ändå är skador fortfarande ett stort problem.

Patienters och befolkningens syn på vården

Kap 4.

Befolkningens uppfattning om och förtroende för hälso- och sjukvården ger en indikation på hur väl vården fungerar. Patienternas åsikter och upplevelser av hälso- och sjukvården har också stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av vården. Därför är det viktigt att kontinuerligt följa upp såväl befolkningens uppfattning som patienternas upplevelser av hälso- och sjukvården.

Tillgänglighet - väntetider

Kap 5.

Väntetider är en viktig del av tillgängligheten till vård men begreppet är bredare. Tillgänglighet kan också handla om fysisk tillgänglighet såsom öppettider och avstånd till vårdenheter, kostnader i form av egenavgifter, förtroende för personalen, tillgång till vårdpersonal med rätt kompetens och individens förmåga att förvärva, förstå och använda information i syfte att behålla, främja eller förbättra sin hälsa.

Befolkningens vårdutnyttjande

Kap 6.

Termen vårdkonsumtion används för att beskriva en befolknings vårdutnyttjande, till exempel läkarbesök, operationer eller undersökningar per invånare. Som regel är dessa mått inte egentliga kvalitetsindikatorer, utan bara mått som beskriver variation. Om det råder uppenbar över- eller underanvändning av en behandling, kan sådana mått ses som en kvalitetsindikator, som kan tolkas i termer av bra-dåligt.

Vårdutnyttjande


Rikssnitt

Ekonomiska resultat, kostnader och produktivitet

Kap 7.

Indikatorsetet innehåller enbart de indikatorer som kommer från KPP-databasen på SKL. Övriga indikatorer återfinns hos SCB.

Resultat, kostnader, produktivitet


Rikssnitt

Personal- och arbetsgivarfrågor

Kap 8.

Vården i siffror håller inga indikatorer om landstingens personalförsörjning då detta inte är kvalitetsindikatorer. För den som vill arbeta vidare med indikatorerna går de att återfinna i Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada).

Hjärtsjukdom

Kap 9.

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste orsaken till död och en av de vanligaste orsakerna till invaliditet i Sverige. Den som drabbas av hjärtsjukdom idag lever i genomsnitt 12-15 år längre än för bara trettio år sedan.

Stroke

Kap 10.

Stroke är en av våra stora folksjukdomar. Varje år drabbas ungefär 30 000 personer av stroke. Mer än tre fjärdedelar av strokepatienterna är över 65 år. Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp hos vuxna och den tredje vanligaste dödsorsaken, efter hjärtinfarkt och cancer. Sedan år 2000 kan en minskning av antalet strokefall märkas.

Cancer

Kap 11.

Sedan registreringen av cancersjukdom började har insjuknandet i befolkningen ökat stadigt. I dag räknar man med att drygt 60 000 personer om året insjuknar i cancer. Och att minst var tredje person i Sverige kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid. Cancer är ett samlingsnamn för cirka 200 olika sjukdomar som kan drabba i princip alla organ i kroppen. Olika typer av cancer har väldigt olika prognos och det är viktigt att hitta tumören tidigt för att kunna bota den som drabbas.

Diabetes

Kap 12.

Cirka 450 000 svenskar har diabetes, de flesta av dem har sin regelbundna vårdkontakt med primärvården. Diabetes är en kronisk sjukdom som även medför ökad risk för andra sjukdomar, så kallade diabeteskomplikationer. Exempel på diabeteskomplikationer är hjärtinfarkt och kärlkramp, ischemisk stroke, högt blodtryck, kärlförträngning i ben och ögonsjukdomar, till exempel retinopati. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att diabeteskomplikationer kan fördröjas eller förhindras. Detta gör man bäst genom att brett angripa de riskfaktorer som har starkast samband med uppkomsten av komplikationer.

Psykisk hälsa

Kap 13.

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem och drabbar omkring 20 procent av befolkningen. Fem till tio procent lider av så allvarlig psykisk ohälsa att de behöver psykiatrisk vård. Psykisk ohälsa kan ses som en folksjukdom och omges av både okunskap och brist på uppmärksamhet. Generellt sett har personer med psykisk ohälsa även sämre fysisk hälsa och ökad sjuklighet, både jämfört med patienter med somatisk sjukdom och jämfört med befolkningen som helhet.

Kvinnosjukdom och förlossning

Kap 14.

På grund av tekniska problem kan inte Graviditetsregistrets indikatorer redovisas här. Felsökning pågår, och rapporten kommer att kompletteras med dessa indikatorer så fort de finns tillgängliga.

Regeringen och SKL slöt i december 2015 en överenskommelse om en förbättrad förlossningsvård och andra insatser för kvinnors hälsa. En kartläggning har gjorts under 2016 för att identifiera konkreta utmaningar och förbättringsområden utifrån överenskommelsens fokus. Förbättringsområden som identifieras för kvinnors hälsa är bland annat; anpassad vård och läkemedelsförskrivning i primärvården; ökad kunskap om smärttillstånd hos kvinnor; utökat och mer jämlikt stöd i frågor som rör den sexuella- och reproduktiva hälsan, samt ett utökat fokus på äldre och yngre kvinnors fysiska och psykiska hälsa.

Ortopedi - rörelseorganens sjukdomar

Kap 15.

Utöver artros och benskörhet finns även indikatorer för andra sjukdomar relaterade till ortopedisk sjukvård nedan. Artros i höft och knä är vanliga tillstånd. Över 300 000 personer eller sju procent av befolkningen över 45 år är drabbade. Osteporos eller benskörhet gör att skelettet blir skörare och lättare att bryta. Enligt en skattning är förekomsten av osteoporos i befolkningen 50 år och äldre nästan 15 procent. Antalet höft- och knäprotesoperationer har stadigt ökat.

Njursjukdom

Kap 16.

Det finns många olika sjukdomar som kan drabba njurarna, både medicinska och kirurgiska. Här visas data för några av de delar av njursjukvården som omfattas av det nationella kvalitetsregistret Svenskt Njurregister.