Smärtbehandling vid svårläkta sår

Indikatorn visar andelen patienter som fått smärtbehandling på grund av såret under sårläkningstiden.

Att drabbas av ett svårläkt sår innebär för de flesta patienter att livskvalitet försämras. Smärta är den enskilt viktigaste faktorn för den nedsatta livskvalitén, som patienter med svårläkta sår upplever. Studier visar att den övervägande delen av patienter med svårläkt sår har problem med sårsmärta.

Ett svårläkt sår definieras som ett sår som inte läkt på 6 veckor och alltså inte följer läkningsprocessen för ett akut sår. Patienter med svårläkta sår diagnostiseras utifrån sårets etiologi, vidare handläggning och behandling är helt beroende av sårdiagnos. De vanligaste sårdiagnoserna är venösa bensår, trycksår och arteriella sår. En uppskattad punktprevalens för patienter med bensår ligger på 0,1 – 0,3 procent av den svenska befolkningen. Det betyder att upp emot 30 000 patienter i Sverige har pågående svårläkta bensår.

Behandlingen av sår fokuserar på att skapa gynnsamma förhållanden för läkning. I första hand gäller det att åtgärda den etiologiska orsaken som nedsatt cirkulation, tryck, patologiska inflammatoriska processer mm. För att sårläkning ska kunna påbörjas behövs en också ren och fuktig sårmiljö med lämplig lokalbehandling.

Svårläkta sår är ett stort problem framför allt för den drabbade patienten, som oftast saknar tidig diagnos och rätt behandling. Detta leder till onödigt lidande med utebliven sårläkning och långvarig smärta liksom onödig antibiotikabehandling med ibland förödande medicinska interaktioner, dvs nedsatt livskvalitet. För hälso- och sjukvården medför svårläkta sår betydande resursbehov och kostnader för behandling.

Indikatorn ingår i uppföljningen av vårdförlopp Svårläkta sår som utarbetats inom ramen för Nationellt system för kunskapsstyrning. Observera att måttet bygger på antalet sår (till skillnad från motsvarande indikator för grunddokumentation som bygger på antal patienter). Att man i RiksSår följer upp enskilda sår möjliggör att man kan följa just hur det enskilda såret har behandlats. Varje patient kan ha flera sår; dock är det få patienter i RiksSår som har samtidiga sår.

Datakällan är kvalitetsregistret RiksSår. Genom att använda RiksSår får vårdgivarna ett strukturerat arbetssätt som visats sig vara av stor betydelse både för patienterna med svårläkta sår och för hälso- och sjukvården. Registerdata ger en övergripande bild av sårproblematiken på nationell nivå och kan användas för att kvalitetssäkra vården för denna patientgrupp.

RiksSår blev ett nationellt kvalitetsregister 2019 och har idag en beräknad täckningsgrad på 28,5 procent. Antalet enheter som behandlar patienter med svårläkta sår i Sverige uppskattas till minst 1390 (1000 vårdcentraler, 100 sjukhus och 290 kommuner). I RiksSår är 49/290 kommuner anslutna med 98 enheter, 167 enheter inom primärvården och 56 enheter inom specialiserad vård.

Svar 'Ingen uppgift' ingår i underlaget för indikatorn. En hög andel 'Ingen uppgift' ger falskt negativt resultat för indikatorer där högt värde är önskat.

Antal svårläkta sår enligt nämnarens beskrivning, för vilka patienten fått smärtbehandling på grund av såret under behandlingstiden.
("Smärtbehandling"=ja vid uppföljning)

Totalt antal patienter med svårläkta sår som är registrerade i RiksSår, och som följts upp (d.v.s. där såret läkt alternativt patienten avlidit eller amputerats innan läkning).
("Smärtbehandling"=ja/nej/ingen uppgift vid uppföljning)