Befolkningens syn på hälso- och sjukvården 2024

Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell återkommande undersökning. Målgruppen för undersökningen är invånare i Sverige i åldern 18 år och uppåt.

Totalt samlades 55 858 svar in under 2024, vilket var högre än det beställda målantalet om 49 845 svar. Undersökningen har genomförts med en så kallad mixad datainsamlingsmetod där svar samlas in både via en webbenkät och via telefonintervjuer. Motsvarande metod har använts från 2016 och framåt.

Datainsamlingen för 2024 års undersökning har genomförts i två omgångar. Den första mellan 2 april – 4 juni 2024 och den andra 27 september – 26 november 2024.

Undersökningens urval har stratifierats i syfte att få tillräckligt med svar baserat per region och eventuell regiondel/stadsdel. Då regionernas urvalsstorlek i Hälso- och sjukvårdsbarometern inte speglar fördelningen av invånarna i riket riskerar resultat på riksnivå att bli skevt. Respondenterna har därför viktats utifrån den region eller regionsdel de tillhör för att spegla resultatet för hela befolkningen. Vikter för 2024 baseras på invånare 18 år eller äldre per den 1 november 2023.

Merparten av invånarna i Sverige, 87 procent, instämmer i påståendet att de har tillgång till den hälso- och sjukvård som de behöver. Resultatet är 3 procentenheter högre jämfört med 2023. Region Halland är den region där störst andel invånare, 92 procent, anser sig ha tillgång till den hälso- och sjukvård de behöver. Det är en ökning med 2 procentenheter sedan 2023. 

67 procent av invånarna i Sverige svarar att de har ett stort eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet i sin region. Det är en ökning med 6 procentenheter jämfört med 2023. Andelen som har stort eller ganska stort förtroende skiljer sig åt mellan regionerna, från 54 procent i Region Västernorrland till 82 procent i Region Jönköpings län. Förtroendet för hälso- och sjukvården har ökat i vissa regioner och minskat i andra. Förtroendet har ökat mest i Region Kronoberg och Region Västerbotten med 10 procentenheter. Den enda region som inte redovisar en ökning i förtroende är Region Kalmar län som har ett oförändrat resultat jämfört med 2023. Förtroendet för hälso- och sjukvården är högre bland män jämfört med kvinnor. 

67 procent av Sveriges invånare har mycket stort eller ganska stort förtroende för sjukhusen i sin region. I jämförelse med 2023 utgör det en minskning med 3 procentenheter. På regionnivå varierar utvecklingen. Förtroendet för sjukhusen är högst i Region Jönköpings län och lägst i Region Västernorrland. Förtroendet för sjukhusen är högre bland män än bland kvinnor

63 procent av invånarna i Sverige svarar att de har stort eller ganska stort förtroende för hälsocentraler eller vårdcentraler i sin region. Förtroendet är 2 procentenheter högre än 2023. Däremot är förtroendet för hälsocentraler och vårdcentraler 4 procentenheter lägre än förtroendet för sjukhusen. Likt tidigare år är det invånare i Region Jönköpings län som har högst förtroende för hälsocentraler eller vårdcentraler i sin region, följt av Region Halland, Region Jämtland-Härjedalen samt Region Kalmar län. Förtroendet är högre bland män än bland kvinnor.

53 procent av invånarna anser att väntetiderna till besök och behandling på sjukhus är rimliga, vilket är en ökning med 5 procentenheter jämfört med 2023. Högst är andelen i Region Jönköpings län och Region Kalmar län med 70 procent vardera, vilket är en ökning med 4 respektive 2 procentenheter sedan 2023. Lägst är andelen i Region Norrbotten med 40 procent.

67 procent av invånarna instämmer helt eller delvis i påståendet att väntetider till besök på hälsocentraler eller vårdcentraler i deras region är rimliga. Andelen positiva är 4 procentenheter högre än 2023. Högst andel som anser att väntetiderna är rimliga finns i Region Kalmar län med 84 procent. Lägst andel finns i Region Stockholm och Region Västernorrland med 61 procent.

En majoritet av invånarna, 77 procent, är positivt inställda till att använda e-tjänsterna på 1177, vilket är en minskning med en procentenhet från 2023. Andelen positivt inställda är hög i samtliga regioner, varav högst i Region Halland med 83 procent och lägst i Region Jönköpings Län med 72 procent. 78 procent bland kvinnorna och 76 procent bland männen ställer sig positiva till att använda e-tjänsterna på 1177. Bland kvinnor är det en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2023 och bland män är resultatet oförändrat. 

44 procent av invånarna är positivt inställda till vård, konsultation och behandling med hjälp av digital teknik, medan 31 procent är negativa. Lägst andel positivt inställda finns i Region Kronoberg och Region Gävleborg, där 37 respektive 38 procent är positivt inställda. Jämfört med 2023 har andelen positiva minskat i vissa regioner och ökat i andra. 46 procent av kvinnorna uppger att de är positiva till vård, konsultation och behandling med hjälp av digital teknik, jämfört med 42 procent av männen.

56 procent av invånarna är positivt inställda till större möjligheter att vårdas hemma, genom hembesök av vårdpersonal varvat med stöd av digital teknik. Andelen positiva har minskat med en procentenhet jämfört med 2023. Andelen positivt inställda är störst i Region Stockholm med 62 procent, och lägst i Region Kronoberg med 48 procent. 57 procent av kvinnorna och 54 procent männen är positiva till större möjligheter att kunna vårdas hemma.

57 procent av invånarna uppfattar att vården ges på lika villkor, vilket är oförändrat sedan 2023. Störst andel som uppfattar att vården ges på lika villkor finns i Region Jönköpings län med 69 procent. Minst andel finns i Region Norrbotten med 49 procent. 64 procent av männen jämfört med 51 procent av kvinnorna anser att vården ges på lika villkor