Inledning och lägesbild
Rapportering till kvalitetsregister är en förutsättning för uppföljning av behandlingens effekter
Nationellt programområde (NPO) kirurgi och plastikkirurgi är en del av Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, vars mål är en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård av hög kvalitet. Arbetet behöver bedrivas kontinuerligt och möjlighet till uppföljning och analys är en central och nödvändig del i detta arbete.
NPO kirurgi och plastikkirurgi har i nuläget sex pågående insatsområden: Proktologi, Ljumskbråck, Optimering av sköra äldre inför akut bukkirurgi laparatomi och laparaskopi, Lipödem, Bröstrekonstruktioner och Trauma. Arbetet i nationella arbetsgruppen (NAG) trauma är kontinuerligt och arbetsgruppen har tillsammans med samverkande NPO identifierat områden där vården av patienter med trauma varierar i landet. Det gäller framförallt rehabilitering efter trauma där vården är ojämlik och varierar stort över landet. Insatsområdet syftar till en likvärdig och god vård av traumapatienter.
De nationella kvalitetsregistren utgör en unik möjlighet att följa upp vården. Inom området kirurgi och plastikkirurgi finns flera bra register inom varierade områden. NPO kirurgi och plastikkirurgi har fokuserat på att hitta gap inom ämnesområdet. I två av dessa, proktologi och akut laparotomi och laparoskopi på sköra äldre, saknas nationella kvalitetsregister och vården som erbjuds är ojämlik mellan landets regioner.
Resultat för flera indikatorer kommer att redovisas inom de olika insatsområdena.
En NAG har publicerat sitt kunskapsstöd och under 2025/2026 kommer ytterligare kunskapsstöd att färdigställas samt en vägledning/rapport.
Arthur Jänes, ordförande NPO kirurgi och plastikkirurgi
Insatsområde: Proktologi
Om proktologiska sjukdomar och tillstånd
Proktologi är läran om sjukdomar och funktionsrubbningar i rektum, analkanalen och den perianala vävnaden. Vården innefattar diagnostik och behandling av stora volymer av patienter. Behandling och åtgärder ges på flera vårdnivåer.
En enkätundersökning bland landets sex sjukvårdsregioner som genomfördes hösten 2020 visade på en ojämlik vård, med stora skillnader i proktologisk vård mellan sjukvårdsregionerna. Tillgänglighet av vården varierar över landet och överlag är resurserna för små i förhållande till antalet patienter. Den regionala strukturen för utredning och behandling skiljer sig också mellan olika sjukvårdsregioner.
Planerade kunskapsstöd vid proktologiska sjukdomar och tillstånd
En nationell arbetsgrupp har bildats för att ta fram nytt kunskapsstöd för proktologi och beräknas vara klart under 2025–2026.
Datakällor
Ett nationellt kvalitetsregister för proktologi saknas. Arbetet med att utforma och starta ett register pågår. I frånvaro av ett nationellt kvalitetsregister har data hämtats från Socialstyrelsens patientregister och SKR:s KPP-databas.
Beroende var du bor i landet skiljer det sig 2–4 gånger om du får en proktologisk diagnos och 3–10 gånger om du får en åtgärd för en proktologisk diagnos.
Rektalprolaps
Diagrammet nedan visar antalet operativa ingrepp för rektalprolaps per 100 000 invånare år 2023 i de regioner som har rapporterat in data.
Datakälla: SKR:s Kostnad per patient (KPP) databas
Avföringsinkontinens
Diagrammet nedan visar fördelning av diagnosticerade med avföringsinkontinens i Sveriges regioner år 2019–2023.
Datakälla: Socialstyrelsens Patientregister
Insatsområde: Optimering av sköra äldre inför akut bukkirurgi laparatomi och laparaskopi
Om akut bukkirurgi av sköra äldre
Många äldre patienter med sjukdomar som kräver bukkirurgi lider samtidigt av hjärt-, lung-, och njursjukdomar samt diabetes som behöver utredas noggrant och optimeras före operation. Ungefär 40 procent av sköra äldre som ska opereras lider av undernäring vilket ökar risken för komplikationer. Nedsatt fysisk kondition har på senare tid också visat sig vara en riskfaktor för allvarliga komplikationer och förlängd återhämtning efter stor kirurgi.
Målet vid elektiv kirurgi är ett förbättrat omhändertagande av patientgruppen sköra äldre vad gäller preoperativ bedömning, planering och förberedelser samt postoperativ vård i syfte att förbättra utfallet efter kirurgin. Det finns god evidens för perioperativa protokoll med standardiserade interventioner som minskar komplikationer och förkortar vårdtider efter stor elektiv bukkirurgi. Dessa är också avsedda för sköra äldre (Enhanced Recovery After Surgery- Protokoll).
Gällande akut bukkirurgi för sköra äldre är evidensläget dock mer oklart, och i takt med en alltmer åldrad befolkning och möjlig ojämlik vård i landet finns det anledning att belysa frågan närmare. Det saknas idag ett nationellt kunskapsstöd för akut bukkirurgi för sköra äldre
Planerade kunskapsstöd för akut bukkirurgi på sköra äldre
En nationell arbetsgrupp ska ta fram ett nationellt kunskapsstöd för akut bukkirurgi för sköra äldre. Det ska inkludera riktlinjer kring vilka patienter som inte bör genomgå akut bukkirurgi. Samverkan kommer att ske med nationellt programområde äldres hälsa och palliativ vård och dess arbetsgrupp för sköra äldre. Samverkan kommer även att ske med nationellt programområde perioperativ vård, intensivvård och transplantation. Kunskapsstödet beräknas vara klart under 2025–2026.
Datakällor
Ett nationellt kvalitetsregister för akut bukkirurgi på sköra äldre saknas. I frånvaro av ett nationellt kvalitetsregister kan frekvensdata hämtas från Svenskt Perioperativt Register (SPOR) och Svenska intensivvårdsregistret (SIR).
Insatsområde: Ljumskbråck
Om ljumskbråck
Ljumskbråck är en försvagning i bukväggen i ljumsken genom vilken en del av bukhinnan trycks ut och bildar en säck som fylls ut med fett eller en bit tarm när personen ökar buktrycket vid fysisk ansträngning eller när de står upp. Det är tio gånger vanligare att män drabbas av ljumskbråck. Ljumskbråck är vanligast i övre medelåldern och hos äldre, men kan förekomma under hela det vuxna livet. Bråck som visar sig före 15 års ålder betraktas vanligen som medfödda, och rutiner och metoder för behandling skiljer sig från dem hos vuxna.
Operation för ljumskbråck är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen nationellt och internationellt. I Sverige opereras årligen fler än 16 000 patienter för sitt ljumskbråck. De allra flesta operationer är planerade ingrepp, men ungefär 5% genomförs akut till följd av så kallad inklämning av bråcket. Planerad operation av ljumskbråck är ett skonsamt ingrepp som oftast kan genomföras i dagkirurgi, dvs patienten kan återvända till hemmet samma dag. Det finns flera kirurgiska metoder som i huvudsak kan delas in i öppna eller minimalinvasiva tekniker. I den absoluta majoriteten (>99%) av operationerna används ett syntetiskt nät i förstärkande syfte.
Planerade kunskapsstöd för ljumskbråck
En nationell arbetsgrupp har bildats för att ta fram nytt kunskapsstöd för ljumskbråck och beräknas vara klart under 2025.
Datakällor
De viktigaste måtten på kvalitet är risken för recidiv, och sedermera en reoperation, samt förekomsten av komplikationer efter operation. För operation av ljumskbråck finns ett nationellt kvalitetsregister, Svenskt Bråckregister, som omfattar ca 93% av alla de operationer som utförs i Sverige vilket möjliggör en bra uppföljning avseende kvalitet och regionala skillnader av vården.
Antalet reoperationer för recidiv har under de senaste årtiondena minskat betydligt. En sannolikt starkt bidragande faktor är den ökade användningen av nät som förstärkning vid operation, och i tillägg till detta en standardisering av kirurgisk teknik. Möjligen kan minskad andel akuta operationer också ha inverkat positivt. Risken för recidiv efter operation är numer signifikant lägre för kvinnor än för män. Risken att drabbas av en komplikation efter bråckkirurgi har under många år varit oförändrad kring 10%.
Fördelning av ljumskbråcksoperationer
Diagrammet nedan visar fördelning av ljumskbråcksoperationer under 2023 efter könsfördelning, andelen operationer som utförs akut eller som elektiv operation samt fördelningen mellan dagkirurgi och slutenvård.
Datakälla: Svenskt Bråckregister
Indikatorer för ljumskbråck
Insatsområde: Kirurgisk behandling av lipödem
Om lipödem
Lipödem är en kronisk sjukdom i fettvävnaden. Vid lipödem ökar kroppens fettceller i storlek i vissa kroppsregioner, framförallt över höfter, lår och underben men även armar. Tillståndet leder till smärta och ökat omfång i de delar av kroppen som drabbats. Lipödem drabbar i stort sett endast kvinnor, kan vara ärftligt och kan leda till försämrad livskvalitet.
Den exakta förekomsten av lipödem är inte känd men enligt uppgifter som rapporterats in till Socialstyrelsens patientregister vårdades cirka 250 personer med diagnosen årligen i sluten- och/eller specialiserad öppenvård under åren 2018–2022. Den verkliga förekomsten är sannolikt betydligt högre och kunskapen om diagnosen lipdöm i sjukvården förefaller vara bristfällig.
Att lipödem inte tycks vara en uppmärksammad diagnos i hälso- och sjukvården syns även på 1177 där de flesta regioner inte har någon information om lipödem.
Det finns ingen botande behandling mot lipödem, vilket innebär att god symtomlindrande behandling är viktig. De behandlingar som ges i Sverige är bland annat råd om en hälsosam livsstil och viktnedgång, innefattande kostrådgivning och träning eller bariatrisk kirurgi. Annan behandling som ges är kompressionsbehandling, patientutbildning i egenvård och psykosocialt stöd. Fettsugning är den enda tillgängliga, kirurgiska behandlingen som kan tas till om annat inte hjälper. Med hjälp av fettsugning kan fettansamlingarna i de lipödemdrabbade kroppsdelarna effektivt reduceras.
Tillgång till behandlingsalternativ varierar mellan olika regioner och det finns inga nationella riktlinjer eller vårdprogram för personer med lipödem. Fettsugning bekostas vanligtvis inte av regionerna. Fler studier behövs eftersom evidensen är låg vad gäller kirurgisk behandling/fettsugning av lipödem.
Planerade kunskapsstöd för kirurgisk behandling av lipödem
En nationell arbetsgrupp startade under 2023 med uppdrag att ska ta fram ett nationellt kunskapsstöd för kirurgisk behandling av lipödem. Då det befintliga vetenskapliga underlaget inte var av tillräckligt god kvalitet för att fastställa patientnyttan med fettsugning och förutsättningar saknades för att ta fram en riktlinje baserad på konsensus kommer arbetsgruppen istället att ta fram en vägledning som beräknas vara klar under 2025. Insatsområdet kommer att bevakas av nationellt programområde (NPO).
Datakällor
Ett nationellt kvalitetsregister för lipödem saknas. I frånvaro av ett nationellt kvalitetsregister har data hämtats från Socialstyrelsens Patientregister.
Diagnoskod R60.0B som huvud- eller bidiagnos 2013-2022
Lipödem har ICD-10 koden R60.0B.
Diagrammet till höger visar antalet personer som hade R60.0B som huvud- eller bidiagnoskod under perioden 2013–2022.
Datakälla: Socialstyrelsens Patientregister
Insatsområde: Bröstrekonstruktioner
Om bröstrekonstruktion
Varje år diagnostiseras cirka 10 000 kvinnor med bröstcancer som alla behöver genomgå någon form av bröstkirurgi. Av dessa genomgår ca 20% total mastektomi, dvs 2500 kvinnor per år. Andelen som får tillgång till någon form av bröstrekonstruktion är dock endast 30%, dvs ca 850 kvinnor per år. Resterande kvinnor genomgår någon form av partiell resektion av den del av bröstet där cancern sitter och då ofta med någon form av omformningsplastik för att skapa ett så normalt bröst som möjligt. I många fall kan ett korrigerande ingrepp krävas på motsatt sida för att nå symmetri.
Bröstrekonstruktion kan göras direkt i samband med canceroperationen eller senare, oftast tidigast efter ett år. Rekonstruktionen kan göras enligt två olika principer: med protes eller med kroppsegen vävnad, varav den senare kräver mikrokirurgisk kompetens.
Planerade kunskapsstöd för bröstrekonstruktion
Under 2025 ska en GAP-analys genomföras för att se om en nationell arbetsgrupp ska tillsättas med uppdrag att ta fram ett nationellt kunskapsstöd för bröstrekonstruktioner under 2025–2026
Datakällor
Nationellt kvalitetsregister för bröstimplantat, BRIMP, är inte heltäckande för alla typer av bröstrekonstrukioner som utförs i offentlig vård. Det saknas därför ett heltäckande kvalitetsregister samt konsensus kring relevanta kvalitetsindikatorer vilket medför att vårdkvaliteten är svårbedömd.
Data har hämtats från Socialstyrelsen och Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer.
Indikatorer bröstrekonstruktioner
Insatsområde: Bröstreduktionsplastik
Om bröstreduktionsplastik
Brösthypertrofi är ett kliniskt tillstånd som innebär att brösten är större än vad som kan betraktas som normalt. Brösthypertrofi kan försämra livskvaliteten på grund av symtom som smärta, huvudvärk, hållningsproblem, avtryck efter bh-band, hudinflammation under brösten, oförmåga att delta i träning och sport, mobbning, försämrad kroppsuppfattning och problem med dåligt passande kläder.
Hur symtomen drabbar kvinnor är inte direkt relaterat till bröstens storlek, utan varierar med individens subjektiva upplevelse och kroppsstorlek. Det betyder att vid bedömning av brösthyperplasi behöver också hänsyn tas till kvinnans individuella förutsättningar och inte enbart till en viss fastställd bröststorlek.
Brösthypertrofi är svårt att strikt avgränsa från vad som ska betraktas som ett normalstort bröst. Det finns olika typer av internationellt etablerade riktlinjer för operationsindikationer, men det vetenskapliga stödet är generellt svagt för dessa rekommendationer. Tillståndet är vanligt och totalt genomfördes ca. 2 000 operationer årligen i Sverige mellan 2019 och 2023. Dock varierade antalet genomförda operationer i landets regioner, från 33,9 till 43,1 per 100 000 invånare. Incidensen varierar ännu mer mellan regionerna; 2023 var den lägst i Västernorrlands län (8,3 op/100 000 invånare) och högst i Gotlands län (58,7 op/100 000 invånare).
Förminskning av brösten, så kallad bröstreduktionsplastik, kan resultera i minskade besvär i nacke, axlar och rygg och en förbättrad hälsorelaterad livskvalitet.
Planerade eller framtagna kunskapsstöd för bröstreduktionsplastik
Ett nationellt kunskapsstöd är framtaget 2024.
Datakällor
Ett nationellt kvalitetsregister för bröstreduktionsplastik saknas. Data har hämtats från Socialstyrelsens Patientregister.
Reduktion av bröst med transposition av areola (KVÅ-kod HAD30)
Nedanstående diagram visar fördelningen över antalet kvinnliga patienter med KVÅ-kod HAD30 under åren 2019–2023.
Datakälla: Socialstyrelsens Patientregister
Insatsområde: Trauma
Om trauma
Vården av patienter med trauma varierar i landet. Traumavården omfattar det akuta omhändertagandet på skadeplats, transport till sjukhuset för primärt omhändertagande samt kirurgisk vård. Den kirurgiska vården kan ske på det sjukhus dit patienten transporteras men kan även innebära transport till ett annat sjukhus ifall det sjukhuset har bättre resurser.
I traumavården ingår också eftervård av patienten och rehabilitering. Traumavården spänner över en mängd kliniska specialiteter, verksamheter och professioner beroende på patientens skador.
Traumavården är av ojämn kvalitet i landet vad gäller omhändertagande, utredning, behandling och uppföljning. Syftet med insatsområdet är att skapa en grund för en god och likvärdig vård av patienter med trauma, vilket innefattar hela vårdkedjan från traumalarm till rehabilitering.
I det svenska traumaregistret (SweTrau) registreras sedan 2011 traumapatienter som inkommit som traumalarm (Nivå 1 eller 2 enligt traumalarmskriterier från regionernas ömsesidiga försäkringsbolag LÖF) eller de som haft en skadegrad motsvarande NISS>15. SweTrau är det enda registret i Sverige som beskriver traumatologi utifrån skademekanism, vitalparametrar, ålder, skadegrad, åtgärder och utfall. Successivt har anslutningsgraden och täckningsgraden förbättrats. Alla regioner är anslutna och registrerar.
I årsrapporten för SweTrau 2023 publicerad 2024 finns en mer utförlig sammanställning kring traumaaspekter (Årsrapport).
Planerade kunskapsstöd trauma
En nationell arbetsgrupp (NAG) bildades 2023 i samverkan med nationellt programområde (NPO) akut vård, NPO kirurgi och plastikkirurgi, NPO perioperativ vård, intensivvård och transplantation samt NPO rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin. Syftet med en permanent NAG trauma är att verka för en jämlik vård för traumapatienter. NAG trauma har identifierad tre initiala insatsområden: vårdsystem för traumasjukvården, rehabilitering efter trauma och en nationell traumamanual.
Nationellt kunskapsstöd för vårdsystem för traumasjukvården och nationellt kunskapsstöd för rehabilitering efter trauma är planerat under 2025–2026.
Datakällor
Svenska Traumaregistret (SweTrau) har på sin hemsida under fliken "Aktuell statistik" visualiseringar över antalet registreringar och skademekanism.
Traumavårdens fördelning mellan sjukhus
Beredskap och kompetens behöver finnas för att ta hand om och vårda traumapatienter i hela landet.
Diagrammet till höger beskriver antalet skadade i olika skadegrader som vårdades på universitets- respektive övriga akutsjukhus under 2023.
En stor del av patienterna, även de med svårare skador, omhändertogs på akutsjukhus utanför universitetssjukvården.
Datakälla: SweTrau
Traumatransporternas fördelning mellan transportsätt
SweTrau beskriver även tidsaspekter i traumaomhändertagandet illustrerat av tid från larm till ankomst till sjukhus och transportsätt (ambulans eller helikopter). Skillnader i avstånd och geografi måste beaktas när diagrammet till höger tolkas.
Datakälla: SweTrau
