Nationellt programområde Äldres hälsa och palliativ vård

NPO Äldres hälsa och palliativ vård är en del av det nationella systemet för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård. NPO ansvarar för ett brett område som omfattar förebyggande, behandlande och rehabiliterande åtgärder samt palliativ vård för alla åldrar.

Rapporten beskriver och kommenterar aktuella insatsområden och ett urval av resultat för vård som ingår i NPO Äldres hälsa och palliativ vård.

Vi lever allt längre och den utvecklingen förväntas fortsätta. Den grupp som har ökat allra mest är personer som är 90 år och äldre; den gruppen är mer än dubbelt så stor i dag som för 50 år sedan. Var femte invånare är 65 år och äldre och ungefär 6 procent av befolkningen är 80 år och äldre. I faktiska tal innebär det att mer än 2 miljoner personer är 65 år och äldre och över en halv miljon är 80 år och äldre. Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer drygt var fjärde invånare vara 65 år och äldre år 2070.

Äldre personer är en heterogen grupp med olika förutsättningar och behov för ett hälsosamt åldrande, kroniska sjukdomar och en värdig död. Äldres hälsa har förbättrats men riskerna för sjukdom ökar i takt med stigande ålder. Sjukvården har utvecklats och sjukdomar som tidigare var dödliga har övergått till att vara kroniska. Det innebär att högre krav ställs på hälso- och sjukvård och omsorg, både vad gäller insatser, samverkan och kompetens. Det är också viktigt att förstå vilka framgångsfaktorer och hinder som finns för ett aktivt och hälsosamt åldrande och hur dessa påverkar.

Äldres hälsa, både den fysiska och psykiska hälsan, påverkas av en mängd faktorer; fysisk aktivitet, matvanor, social tillhörighet, gemenskap och socialt stöd, goda matvanor och meningsfullhet i vardagen är viktiga faktorer för ett hälsosamt åldrande och kan bidra till att förebygga ohälsa.  Socialstyrelsen publicerar årligen en lägesrapport vård och omsorg för äldre.

Vaccination förhindrar sjukdom som kan få stora konsekvenser för äldre personer. Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten är täckningen 70 procent på riksnivå för influensavaccination för personer 65 år eller äldre. Cirka hälften av Sveriges regioner kan ta ut statistik per åldersgrupp och där framgår att att täckningsgraden ökar med åldern, från 61 procent i åldersgruppen 60-65 år och 75 procent för gruppen över 85 år.

Vaccinationstäckningen för Covid-19 hos personer över 80 år varierar stort i olika regioner, från drygt 33 procent till nästan 80 procent. Effektiv information, god tillgänglighet till vaccination, enkla bokningsförfaranden och personliga kallelser är faktorer som påverkar positivt. Aktuell vaccinationstäckning finns via Folkhälsomyndigheten.

Idag lever cirka 150 000 personer i Sverige med en demenssjukdom. Varje år insjuknar cirka 24 000 personer och ungefär lika många avlider. Antalet med en demenssjukdom ökar i takt med att vi lever allt längre. Det innebär ökade krav på hälso- och sjukvård och omsorg i form av förebyggande arbete, resurser, kompetens, forskning och utveckling. I utvecklingen av god och nära vård betonas förebyggande arbete för att möta den demografiska utvecklingen.

Det är möjligt att arbeta förebyggande. En studie i Finland, den så kallade FINGER-studien, visar att en hälsosam och mångsidig kost, fysisk aktivitet, hjärngymnastik och kognitiv träning, deltagande i sociala aktiviteter och kontroll på blodtrycket, kolesterol och blodsocker kan minska risken för demenssjukdom.

Att leva med en demenssjukdom innebär att de kognitiva förmågorna påverkas så att man hindras i sin vardag. Minnet kan försämras men även svårigheter att hitta rätt ord, planera, eller att känna igen sig i känd omgivning kan vara symtom på en demenssjukdom. Även andra förändringar som personlighetsförändring, hallucinationer eller förändrat gångmönster kan bero på en demenssjukdom. De vanligaste sjukdomarna är Alzheimers sjukdom, vaskulär demenssjukdom, frontotemporal demenssjukdom och Lewykropps-demenssjukdom. Traumatisk hjärnskada, infektioner eller skadligt bruk av alkohol är ytterligare exempel som kan orsaka en kognitiv svikt.

Nationella jämförelser visar på olikheter både gällande tillgång till utredning och innehållet i utredningen. Samverkan mellan primärvård, i kommun och regioner, och specialiserad vård är av största betydelse för att säkerställa god diagnostik samt god vård och omsorg efter diagnos. Då det handlar om olika sjukdomar med olika symtom är ett personcentrerat förhållningssätt centralt.

SveDem är ett nationellt kvalitetsregister för kognitiva sjukdomar och demenssjukdomar. Genom att samla in data och följa patienter genom vårdkedjan är förhoppningen att kunna förbättra kvaliteten på demensvården. Specialistkliniker, primärvård och särskilda boende kan ansluta sig till SveDem.

Täckningsgraden i SveDem är 27 procent, det vill säga totalt 39 300 registrerade personer jämfört med en uppskattad förekomst på 144 000 personer.

Läs mer om kvalitetsregistret SveDem på Demenscentrum. Samtliga indikatorer från SveDem i Vården i siffror

Palliativ vård innebär att lindra lidande och främja livskvalitet för personer med en eller flera livshotande sjukdomar. Detta sker med hänsyn till ålder, fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. I den palliativa vården ingår även stöd till patientens närstående. Att använda sig av ett palliativt förhållningssätt tidigare i sjukdomsförloppet, parallellt med eventuell livsförlängande behandling, har visat sig vara till fördel för patienter, närstående och vårdpersonal.  

Svenska studier konstaterar att patienter med till exempel hjärtsvikt, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), hjärtsvikt och demenssjukdomar inte får tillgång till palliativ vård i samma omfattning eller kvalitet som patienter med cancersjukdom trots likartad symtombild. Arbete pågår med att ta fram indikatorer som berör tidig palliativ fas, samt att ta fram åtgärdskoder för bland annat samtal vid allvarlig sjukdom. 

I Sverige avlider årligen i genomsnitt drygt 90 000 personer. Av dessa möter uppskattningsvis 80 procent en förväntad död, det vill säga dör i sviterna av en eller flera kroniska sjukdomar. Vid förväntad död finns alltid behov av palliativ vård och de flesta behoven kan tillgodoses i den allmänna palliativa vården. Det innebär att drygt 70 000 personer per år, under kortare eller längre tid, har behov av palliativ vård. 

Omkring 25 procent av alla som dör under ett år, cirka 22 000 personer, beräknas ha behov av specialiserad palliativ vård. Med specialiserad palliativ vård avses vård som ges till patienter med komplexa symtom eller vars livssituation medför särskilda behov, och som utförs av ett multiprofessionellt team med särskild kunskap och kompetens i palliativ vård.

Palliativ vård har högsta prioritet enligt prioriteringsutredningen SOU 1995:5. Trots detta har upprepade publikationer från Socialstyrelsen, Svenska palliativregistrets årsrapporter samt ett flertal svenska studier konstaterat att tillgången till palliativ vård är för låg i förhållande till behoven och de geografiska skillnaderna är stora. Resultaten avseende Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för palliativ vård i livets slutskede når inte upp till angivna målnivåer. Andelen patienter som dog 2020 med någon form av stöd från den specialiserade palliativa vården varierade mellan 10–25 procent i de olika länen.

Ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp finns framtaget. Det övergripande målet är att oavsett patientens diagnos, ålder, bostadsort, vårdform och förväntad livslängd öka jämlikhet och kvalitet i den palliativa vården. Vårdförloppet har tagits fram för att tillämpas vid misstanke om palliativa vårdbehov hos patienter med en eller flera livshotande sjukdomar. Detta sker genom att öka kunskapen om att identifiera patienter med palliativa vårdbehov, erbjuda berörda personer och närstående samtal vid allvarlig sjukdom gällande önskemål, prioriteringar, information om förväntat sjukdomsförlopp och behandlingssyfte, samt genom att kunna handlägga vanligt förekommande fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Läs mer om vårdförlopp palliativ vård på nationellt kliniskt kunskapsstöd

Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som fokuserar på sista tiden i livet. Syftet är att förbättra vården i livets slut för patienten och deras närstående. Vårdförloppets indikatorer gällande palliativ vård i livets slutskede kan följas upp via Svenska palliativregistret.

Täckningsgraden i Svenska palliativregistret beräknas utifrån samtliga dödsfall. Målgruppen för registret är de väntade dödsfallen, det vill säga de personer som bör kunna erbjudas palliativ vård i livets slutskede oavsett vårdgivare. Under 2024 registrerades 55 000 dödsfall vilket ger en täckningsgrad på 60 procent, både väntade och oväntade dödsfall. Detta baseras på jämförande data från Dödsorsaksregistret. Täckningsgraden för sjukhus är 68 procent, för särskilda boenden och korttidsboenden över 95 procent och för de som avlider i hemmet 54 procent. Täckningsgraden för den specialiserade palliativa vården i landet ligger över 90 procent men är svår att beräkna då det saknas ett nationellt vårdgivarregister och denna vårdform inte särredovisas i Dödsorsaksregistret.

Läs mer om kvalitetsregister Svenska palliativregistret. Samtliga indikatorer från Svenska palliativregistret på Vården i siffror.

En åldrande befolkning leder till ökad förekomst av skörhet, något som förr eller senare drabbar de flesta äldre. Totalt uppskattas cirka 430 000 personer i Sverige vara sköra och förekomsten ökar kraftigt kommande år, när allt fler personer blir över 80 år. Tidiga tecken på skörhet är trötthet, svaghet, nedsatt uthållighet, nedsatt aktivitetsnivå och försämrad balans. Andra vanliga symtom vid skörhet är benägenhet för infektioner, förvirring, känsla av utmattning, viktnedgång och upplevd låg livskvalitet.

Skörhet ökar personers behov av sjukvård, hemtjänst eller särskilt boende, jämfört med icke-sköra jämnåriga personer vilket medför stora kostnader för samhället. När skörhet väl har uppstått hos en äldre person bör vården och omsorgen sträva efter att bromsa utvecklingen. Det är avgörande att identifiera skörhet så tidigt som möjligt. Orsakerna till skörhet är inte helt klarlagda. Kvinnor, ensamboende, personer med låg fysisk aktivitet, riskbruk av alkohol, låga nivåer av vitamin D, personer som tar många läkemedel och de som är undernärda löper större risk att utveckla skörhet.

Ett kunskapsstöd Skörhet hos äldre håller på att tas fram. Det omfattar en översikt över skörhetsbegreppet, hur skörhet kan identifieras och mätas samt grundstenarna för omhändertagande av sköra äldre. Detta kan sammanfattas som ett multiprofessionellt teamarbete med en helhetsbedömning av den sköra äldre personens totala livssituation. Bedömningen utgör underlag för behandling, dokumenterad överenskommelse, rehabilitering och uppföljning. Planen är att kunskapsstödet i förlängningen blir ett vårdprogram för sköra äldre.

Indikatorer att följa för sköra äldre är i stor utsträckning indikatorer som används för att följa omställningen till nära vård. Exempel på indikatorer är kopplade till sjukhusvistelser som kan påverkas, undvikas eller minskas, total vistelsetid på akuten för äldre över 80 år, då man vet att dessa patienter löper större risk för vårdrelaterade skador. En annan indikator mäter i vilken omfattning äldre personer vårdas på annan sjukhusavdelning än den som är primär för deras aktuella diagnos. Detta medför en 60 procentig ökning av risken för vårdskador. Ytterligare ett område av stor vikt är förskrivning av potentiellt olämpliga läkemedel till följd av ökad känslighet och förekomst av biverkningar hos sköra äldre.

Figuren visar fallskador med slutenvård för personer 65 år och äldre med kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt och i särskilt boende. LSS-boende exkluderat. Siffror presenteras i treårsintervall och avser fallskador per 100 000 personår, där lägsta och högsta kommunvärde avspeglar variationen. Personår avser den sammanlagda tiden personer fått beslut verkställda med verkställda beslut om särskilda boende för äldre. Månadsperioder har aggregerats till år för att bli jämförbara.  

Noterbart är de stora skillnader som finns mellan kommunerna. Gå gärna in och se läget i din egen kommun/region under Socialstyrelsen Uppföljning av omställningen till God och nära vård.

NPO kommer framöver att arbeta vidare mer god och jämlik läkemedelsbehandling för äldre. Bland annat planeras att samla de regionala grupperingar som arbetar med rekommenderade läkemedel för äldre. Läkemedelsfrågan ingår redan nu i övriga insatsområden i olika omfattning. Syftet är bland annat att minska användandet av olämpliga läkemedel till äldre. Arbetet är ett exempel på ett kommande insatsområde där flera av de indikatorer som följs berör läkemedel.

Här avses andel personer 75 år och äldre med kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt och i särskilt boende med minst ett uttag av något av följande läkemedel: långverkande bensodiazepiner, tramadol, propiomazin, kodein, glibenklamid, läkemedel med betydande antikolinerga effekter. Siffror presenteras i treårsintervall där lägsta och högsta kommunvärde avspeglar variationen.

Noterbart är de stora skillnader som finns mellan kommunerna. Gå gärna in och se läget i din egen kommun/region under Socialstyrelsen Uppföljning av omställningen till God och nära vård.