Nationellt Programområde Levnadsvanor

Hälsosamma levnadsvanor kan förebygga kroniska sjukdomar som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och även cancer. Fyra levnadsvanor som har stor påverkan på hälsan är tobaks- och nikotinbruk, riskbruk av alkohol, matvanor och fysisk aktivitet.

Hälso- och sjukvården har en viktig roll i att stödja patienter till hälsosamma levnadsvanor, både vid prevention och behandling. Ett strukturerat arbetssätt är viktigt för att framgångsrikt erbjuda stöd för förändring av ohälsosamma levnadsvanor. Det inkluderar personcentrerade samtal, rätt kompetens hos vårdgivare, enhetlig dokumentation, lokala rutiner, nationella kunskapsstöd samt uppföljning av arbetet på olika nivåer.

Bildkälla: Bilden är AI-genererad.

NPO levnadsvanor verkar för att levnadsvanor ska integreras i hälso- och sjukvårdens arbete. Arbetet med att uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor, ge enkla råd och erbjuda utökat stöd är en uppgift för hela hälso- och sjukvården, så som primärvård, elevhälsovård, tandvård och specialiserad vård. De insatser som vården rekommenderas erbjuda patienter för hälsosamma levnadsvanor finns beskrivna i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor (2024). Det nationella vårdprogrammet beskriver hur insatserna kan genomföras i praktiken.

Målet med den här rapporten är att ge en lägesbild av hälso- och sjukvårdens arbete med levnadsvanor. En utmaning i detta är att uppföljning av arbetet baseras på strukturerad dokumentation, vilket inte görs i lika hög utsträckning som insatser ges.

Rapporten avser därför också att sprida kunskap om det stöd för ett strukturerat arbetssätt och enhetlig dokumentation som NPO levnadsvanor har tagit fram.

Hur levnadsvanorna i befolkningen har förändrats över tid varierar beroende på vilken levnadsvana som studeras.

Enligt folkhälsomyndighetens befolkningsenkät ”Hälsa på lika villkor” (HLV) har tobaksrökningen i Sverige minskat stadigt under lång tid och 2024 är det 5 procent i befolkningen som röker dagligen. Tydliga skillnader kvarstår dock utifrån socioekonomiska förutsättningar som utbildningsnivå. Samtidigt som daglig rökning minskat i alla åldersgrupper så ökar användningen av snus och e-cigaretter, framför allt bland unga. Bland kvinnor i åldern 16–29 år har andelen som snusar dagligen ökat från 3 procent år 2018 till 18 procent år 2024 (inkluderar både tobakssnus och nikotinsnus).

Källor och mer information:

Vuxnas bruk av tobaks- och nikotinprodukter — Folkhälsomyndigheten

Riskkonsumtion av alkohol har generellt minskat i befolkningen de senaste 20 åren. I enkäten för 2024 uppgav 18 procent av männen och 13 procent av kvinnorna som besvarade HLV en riskkonsumtion av alkohol. Utvecklingen skiljer sig dock mellan olika åldersgrupper. I åldersgruppen 16–29 år är minskningen tydlig medan andelen med riskkonsumtion ökar i åldersgrupperna 45–64 och 65–84 år.

Källor och mer information:

Avseende fysisk aktivitet uppgav 64 procent av befolkningen som besvarade HLV 2024 att de uppnådde minst 150 minuter pulshöjande aktivitet per vecka. Skillnaden mellan kvinnor och män var liten (62 procent respektive 65 procent) men större mellan olika utbildningsnivåer (förgymnasial utbildning 49 procent, eftergymnasial utbildning 72 procent, åldersstandardiserat).

Hälsosamma matvanor kan bland annat mätas som andel av befolkningen som äter grönsaker eller rotfrukter minst två gånger per dag. I HLV 2024 uppgav 31 procent att de äter grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag. Även här finns skillnader mellan grupper med olika utbildningsnivå, där andelen nästan är dubbelt så stor bland de med eftergymnasial utbildning, jämfört med de som inte gått ut gymnasiet (förgymnasial utbildning 22 procent, eftergymnasial utbildning 38 procent, åldersstandardiserat) men också mellan könen (kvinnor 38 procent, män 24 procent).

Ett annat mått för hälsosamma matvanor är att se till den samlade konsumtionen av frukt och grönt. Diagrammen nedan visar andel personer över 16 år som konsumerar frukt och grönt mer än tre gånger dagligen, i hela riket och per region.

Källor och mer information:

Mer information om levnadsvanor i befolkningen återfinns på Folkhälsomyndighetens sida om livsvillkor och levnadsvanor:

samt i Folkhälsomyndighetens webbaserade statistikverktyg, Folkhälsostudio och Folkhälsodata:

Befolkningens inställning till att levnadsvanor tas upp i vården är centralt för hur hälso- och sjukvården kan ge stöd till hälsosamma levnadsvanor. 2023 svarade ungefär 80 procent av invånarna, som deltog i undersökningen Hälso- och sjukvårdsbarometern, att det är positivt att läkare eller annan vårdpersonal diskuterar levnadsvanor, 15 procent ställde sig neutrala till att diskutera levnadsvanor i ett vårdmöte, medan 5 procent upplevde det som negativt.

Andelen som var positivt inställda till att läkare eller annan vårdpersonal diskuterar levnadsvanor skiljde sig något beroende på individens upplevda hälsa. Bland de individer som upplevde att de hade bra eller mycket bra hälsa var 82 procent positivt inställda till frågor om levnadsvanor. Andelen sjönk till 76 procent för de som upplevde sig ha någorlunda god hälsa och 71 procent för de som upplevde sig ha dålig eller mycket dålig hälsa.

Mer information finns i rapporten:

”Hälso- och sjukvårdsbarometern 2023” - Sveriges Kommuner och Regioner

Hälso- och sjukvården har en unik roll att uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor som en del i prevention och behandling av de flesta hälsotillstånd. Indikatorerna belyser hur stor andel av patienter som anger att de diskuterat levnadsvanor med personal i vården samt andel patienter med kronisk sjukdom där levnadsvanor uppmärksammats och dokumenterats på ett sökbart sätt.

Bildkälla: Sveriges kommuner och regioner (SKR)

I SKR:s Nationell Patientenkät ställs frågan: ”Diskuterade läkaren eller någon annan ur personalen någon av följande levnadsvanor med dig?”.

Figuren nedan visar andel patienter som vid besvarande av enkäten uppger att läkaren eller annan ur personalen diskuterat alkohol-, tobaks-, motions- eller matvanor. Året för undersökningen visas inom parentes för respektive vårdområde.

Andelen av de tillfrågade patienter som uppger att de diskuterat levnadsvanor varierar beroende på var i vården besöket har skett. Andelen var högst inom psykiatrin.

Inom barn- och ungdomspsykiatrin uppgavs samtal om mat- och motionsvanor vanligast medan samtal om alkohol beskrevs som vanligast inom vuxenpsykiatrin.

Av patienter som besökt primärvården 2024 uppgav cirka en tredjedel att de hade haft samtal om levnadsvanor senaste halvåret. För samtliga levnadsvanor skilde det omkring 10 procentenheter mellan den region med högst respektive lägst andel.

Källor och mer information:

För att kunna stödja en patient till hälsosamma levnadsvanor, underlättar det om patientens levnadsvanor och de insatser som vården ger, dokumenteras strukturerat i journalen. En enhetlig dokumentation skapar också förutsättningar att följa, utveckla och beforska arbetet med levnadsvanor i hälso- och sjukvården.

NPO levnadsvanor har i samverkan med Socialstyrelsen och SKR utarbetat en struktur för enhetlig dokumentation av dom fyra levnadsvanorna i journalen. Målet har varit att frågorna om levnadsvanor ska ge valida svar, vara enkla att använda i vården och vara informatiskt användbara.

I Primärvårdskvalitet, visas andelen patienter med kronisk sjukdom där något om levnadsvanor dokumenterats på ett sökbart sätt i journalen. (Fast sökord, diagnoskod eller KVÅ-kod). Andelen patienter med kronisk sjukdom i primärvården där denna typ av dokumentation förekommer är i genomsnitt 53 procent i riket, med betydande variation mellan regionerna: det skiljer 37 procentenheter mellan den region som har högst respektive lägst andel (Källa: Primärvårdskvalitet, 31 mars 2025).

Kommande indikatorer från Primärvårdskvalitet (PvQ):

Le01A - Andel med kronisk sjukdom där alkoholvanor uppmärksammats

Le01F - Andel med kronisk sjukdom där fysisk aktivitet uppmärksammats

Le01M - Andel med kronisk sjukdom där matvanor uppmärksammats

Le01T - Andel med kronisk sjukdom där tobaksvanor uppmärksammats

I Graviditetsregistret följs andel gravida kvinnor som screenats för riskbruk av alkohol. Graviditetsregistret har angett en målnivå på 95 procent och under sista kvartalet 2024 låg riksgenomsnittet på strax över 95 procent.

Basen i behandlingen för de flesta kroniska sjukdomar är att stödja patienten till hälsosamma levnadsvanor. För att veta hur många patienter som ges stöd till hälsosamma levnadsvanor krävs att detta dokumenteras i journalen på ett sätt som går att söka fram. I dagsläget innebär det att den givna insatsen måste dokumenteras i ett sökord med fasta alternativ eller med en KVÅ-kod och inte som fritext. Detta innebär en felkälla i nedanstående indikatorer och sannolik undervärdering av andelen givna insatser. Det innebär också att skillnader mellan regioner inte enbart kan vara ett tecken på variation i antalet givna insatser utan också variation i hur insatserna har dokumenterats.

Socialstyrelsens rapporterar i en sammanställning från 2023 att rådgivning vid ohälsosam levnadsvana endast dokumenterats för mellan 1 och 7 procent av vuxna som söker primärvården. Figuren nedan illustrerar detta genom att visa andelen av samtliga patienter som besökt primärvården och som fått någon dokumenterad insats med anledning av ohälsosam levnadsvana, år 2013–2023 (Datakälla: Socialstyrelsens enkät till regioner, 2014–2024).

Figurkälla och mer information:

Kommande indikatorer från Primärvårdskvalitet (PvQ):

Le03Alla - Andel dagligrökare med kronisk sjukdom som fått rådgivning

Le07Alla - Andel patienter med kronisk sjukdom som fått rådgivning/FaR (fysisk aktivitet på recept) vid otillräcklig fysisk aktivitet

Le09Alla - Andel patienter med kronisk sjukdom som fått rådgivning vid riskbruk av alkohol

Le11Alla - Andel patienter med kronisk sjukdom som fått rådgivning vid ohälsosamma matvanor

En inventering av dokumentation av levnadsvanor bland 71 av 106 Nationella Kvalitetsregister genomfördes 2020 av NPO levnadsvanor. Av dessa rapporterade 29 register att man dokumenterade rökvanor, 11 alkoholvanor, 12 matvanor och 28 fysisk aktivitet. Olika sätt att mäta levnadsvanor var vanligt förekommande. Generellt är tillgången till data avseende resultat av hälso- och sjukvårdens insatser vid i ohälsosamma levnadsvanor mycket begränsade. Inom vissa områden finns dock uppföljning avseende om levnadsvanorna förändrats i samband med att patienter drabbats av sjukdom. Ett sådant exempel är hjärt- kärlsjukdom där rökstopp och fysisk aktivitet är viktigt för god prognos och för att undvika ytterligare kardiovaskulär händelse.