Nationellt programområde Akut vård

Akut vård innefattar tidig identifiering, riskvärdering, diagnostik och åtgärder utifrån symtom, tillstånd och skador som är tidskänsliga och potentiellt farliga för liv och hälsa. Stroke, sepsis, höftfraktur och traumatisk hjärnskada är exempel på tidskritiska tillstånd där NPO Akut vård samarbetar med övriga NPO:er.

Vården vid akut eller oväntat uppkomna symtom och skador, och bedrivs oberoende av fysisk plats och patientens ålder.

Vården fokuserar framför allt, men inte enbart, på oselekterade patientpopulationer.

Riskvärdering innefattar såväl värdering som prioritering av risk kontra nytta för den individuella patienten, den aktuella patientpopulationen samt övriga patientpopulationer.

Åtgärder innefattar rådgivning, styrning till korrekt vårdnivå, stabilisering, behandling samt övervakning.

Patientflödet vid omhändertagande av den tidskritiskt sjuka eller skadade patienten går vanligen via nödnumret 112 till larmcentral, sedan via ambulanssjukvården till akutmottagningen. Hos larmcentralerna varierar antalet utlarmningar av ambulans med prioritet 1 per 1 000 invånare mellan regionerna, liksom tiden från larmsamtalet till ambulansens ankomst hos patienten. På akutmottagningen varierar både väntetiden till läkare och den totala vistelsetiden för patienten mellan olika regioner och vårdgivare.

NPO Akut vård har därför tagit fram en vägledning över de resurser, förmågor och processer som behövs för att nå en jämlik akut vård.

Organisationen av den akuta vårdkedjan skiljer sig mycket mellan olika delar av landet. Ofta ingår flera vårdgivare i vårdkedjan, både offentliga och privata. Dokumentationen sker vanligtvis i separata system, och de ingående enheterna har olika grad av åtkomst till andra journalsystem eftersom de verkar inom skilda juridiska, operativa och tekniska system.

Ett antal kvalitetsregister registrerar data inom hälso-och sjukvården, men de är oftast knutna till specifika tillstånd eller diagnoser (exempelvis Riksstroke och SWEDEHEART) eller avgränsad del i patientens vård inom den akuta vårdkedjan (AmbuREG och SVAR). Men det saknas en sammanhållen registrering utifrån patientens vårdprocess inom den akuta vårdkedjan som möjliggör överblick, kvalitetssäkring, forskning och lärande för hela den akuta vårdkedjan. Sammanfattningsvis saknas idag möjlighet att värdera vårdkvaliteten inom den akuta vårdkedjan. 

Detta belyses vidare i rapporten Kvalitetsindikatorer i den akuta vårdkedjan .

NPO Akut vård verkar, i samarbete med bland andra Socialstyrelsen och Nationell samverkansgrupp för hälsodata (NSG Hälsodata) inom kunskapsstyrningen, för etablerandet av en samlad datamängd för att möjliggöra utveckling av kvalitetsindikatorer för den akuta vårdkedjan.

Förutsättningar för detta är:

att skapa en vårdförloppsidentifierande parameter, benämnd ’akutvårds‑ID’, som registreras på samtliga vårdkontakter för en patient under ett vårdtillfälle i den akuta vårdkedjan.

att rapportering blir obligatoriskt för samtliga vårdgivare som ingår i den akuta vårdkedjan.

att tillämpning av automatisk dataöverföring sker.

Antalet patientärenden vid larmcentraler via 112, till 1177 och ambulansuppdrag har ökat markant under de senaste tio åren. Den ökande användningen av ambulansens och akutsjukvårdens resurser leder till resursbrister, vilka kan hota patientsäkerheten. Att arbeta med personcentrerad och nära vård ställer stora krav på samordning och samarbete mellan inblandade aktörer. Om larmcentralerna, 1177 och ambulanspersonalen kan bedöma lämplig vårdnivå för patienterna bidrar det till en bättre resursfördelning och till rätt vård, i rätt tid, för rätt patient.

Idag saknas konsensus kring hur bedömning och prioritering ska ske i den akuta vårdkedjan utanför sjukhuset, både för att styra patienten till rätt vårdnivå och för att säkra en hög patientsäkerhet. Olika modeller och beslutsstöd har prövats, och används, runt om i Sverige men det saknas en sammanhållen struktur och plan för utvärdering, uppföljning och utveckling på nationell nivå. Vården är ojämlik och av varierande kvalitet.

NPO Akut vård har genomfört en inventering av befintliga beslutsstöd i akuta patientflöden utanför sjukhus samt kartlagt beslutsstödens användningsområde, evidens/validering och utfallsmått. Det övergripande syftet är att skapa en gemensam nationell standard som innehåller definitioner och arbetssätt för kunskapsbaserad och säker styrning till bäst lämpade vårdenhet, 

Nationellt programområde kirurgi och plastikkirurgi har huvudansvar för insatsen. Arbetet sker i samverkan mellan NPO Akut vård, NPO Perioperativ vård, intensivvård och transplantation samt NPO rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin. 

Hög ålder utgör en risk för ojämlik traumavård, då äldre patienter har en markant högre dödlighet inom 30 dagar från skadetillfället jämfört med yngre traumapatienter. Äldre patienter har mindre fysiologiska marginaler med sämre läkningsförmåga, de står ofta på läkemedelsbehandling mot kroniska sjukdomar som kan maskera fysiologiska tecken på allvarlig skada, och riskerar dessutom svåra skador även efter enkla trauma-mekanismer. Tillsammans bidrar dessa faktorer till en ökad dödlighet. Sjukvården kan däremot påverka andra faktorer som den längre tiden till ankomst på sjukhus och till datortomografi för äldre traumapatienter, samt att dessa patienter mer sällan handläggs som traumalarm jämfört med yngre patienter.