Behov av ny behandling ett år efter förstagångs-patellaluxation

Indikatorn visar hur stor andel av patienterna med förstagångs-patellaluxation (typ I) som vid ettårskontroll behöver genomgå en ny behandling. Ettårskontrollen är en kvalitetskontroll för att fånga upp de patienter som själva inte sökt vård trots kvarstående besvär. Det är speciellt vanligt hos barn med återkommande instabilitet och patellaluxationer, vilket leder till att man inte kan lita på sitt knä. Tidigare studier har visat att många barn blir ”copers” (dvs accepterar och adapterar sig till sin situation) även vid ett fortsatt dåligt fungerande knä. Vi vill kunna förbättra vården och möjliggöra fysisk aktivitet utan knäskålsinstabilitet.

Knäskålen (patella) sitter i senan från främre lårmuskeln som fäster på underbenet nedanför knäleden. Knäskålen är viktig för knäledens sträckfunktion och skyddar leden. Knäskålen ligger framför lårbenets nedre del i en fåra som den normalt sett glider i när man böjer och sträcker knät. Knäskålen kan vid hastig vridning eller trauma mot knät hoppa ur sin fåra dvs gå ur led om muskler och ledband inte orkar hålla den kvar. Den vanligaste formen debuterar vid mindre eller större trauma (vardagsaktivitet, idrott), så kallad traumatisk patellaluxation som sker i samband med en vridning i knäleden. Alla som drabbats av en patellaluxation bör undersökas av en läkare.

Om knäskålen ligger ur led måste den läggas rätt efter tillräcklig smärtlindring. Knät skall utredas med en vanlig röntgen akut. Vidare utredning med en magnetkameraundersökning (MR) bör göras om det finns en tydlig knäsvullnad och då helst inom en vecka. Anledningen till denna skyndsamhet är att det är ganska vanligt att luxationen ger upphov till en broskskada inne i knät som kan behöva akut kirurgisk åtgärd och en MR kan visa på en sådan skada (broskskador syns inte på vanlig röntgen). Med MR får man även en kartläggning av knäts hela uppbyggnad, till exempel om det finns några av de olika riskfaktorerna för patellaluxation och hur den eventuella skadan på det knäskålsstabiliserande ledbandet (MPFL) ser ut. Detta ligger sedan till grund för val av behandling. Att få rätt diagnos är avgörande för val av behandling.


Det nationella barnortopediska kvalitetsregistret SPOQ syftar till att bidra till att uppnå bästa möjliga utfall vid barnortopediska sjukdomar och minska behovet av behandling/operationer under barnaåren och vuxenliv. SPOQ skall vara en kunskapsdatabas för de fem vanligaste diagnoserna inom barnortopedi och en källa för gemensamt lärande, förbättringsarbete, och klinisk forskning. Åkommorna är tillräckligt vanliga för att utgöra ett folkhälsoproblem. De är däremot samtidigt så ovanliga att det ofta saknas konklusiva prospektiva randomiserade studier som underlag för vilka av nuvarande behandlingsmöjligheter som är att föredra.

Genom att jämföra hur många barn som registrerats i registret med data från Socialstyrelsens Patientregister har SPOQ sett en successiv ökning av antalet barn som registreras. Registret inkluderar endast barn med svenskt personnummer som fått sin diagnos och behandling i Sverige.

Det är dock viktigt att komma ihåg att vissa barn fortfarande handläggs främst på närakutmottagningar och akutmottagningar bemannade enbart med akutläkare, där registreringen i SPOQ inte finns. Trots det finns det över 1000 barn med patellaluxation i registret och data från SPOQ kommer också främja rätt diagnostiken och behandlingen i andra enhet som inte är anslutna.

Antal barn med förstagångs-patellaluxation (typ I) som vid ettårskontrollen har en ändrad behandling registrerad.

Antal av det totala antalet barn med förstagångs-patellaluxation (typ I) som har en ettårskontroll registrerad